Vad är det som händer i Israel egentligen?

Israels premiärminister Binyamin Netanyahu under ett extrainsatt sammanträde i Knessets utrikes- och försvarsutskott den 19 november 2018 (foto: Amos Ben-Gershom GPO)

Fram tills klockan 10:30 på måndagsförmiddagen såg det ut som att Israel var på väg mot nyval. Försvarsminister Avigdor Liberman avgick i förra veckan och reducerade därmed koalitionsregeringen till minsta möjliga majoritet (61 av 120 mandat i Knesset, Israels parlament). Koalitionspartierna Kulanu och Shas uppgav att en sådan situation är ohållbar i längden, vilket illustrerades av att en av ledarna för koalitionspartiet Habayit Hayehudi, Naftali Bennett, krävde att få överta försvarsministerposten om hans parti skulle stanna kvar.

Premiärminister Binyamin Netanyahu hade på söndagen förklarat att han inte ämnade ge efter för Bennetts krav att överta försvarsministerporten. På söndagskvällen hårdnade hans linje ytterligare. “Vi befinner oss mitt i en militär kampanj”, sa han då under en mycket uppmärksammad presskonferens i militärhögkvarteret i Tel Aviv. “Man överger inte regeringen mitt i en sådan kampanj och man spelar inte heller politiska spel”, fortsatte han, de hårda orden riktade mot både Liberman som just hade övergett regeringen, och Bennett som ställde politiska krav på fortsatt samarbete. Netanyahu hävdade att Israel befinner sig i en av sina svåraste säkerhetsperioder någonsin, vilket gör det ansvarslöst att utlösa nyval. Samtidigt visade han förståelse för den djupa frustration som råder bland den israeliska allmänheten inför den ingångna vapenvilan med terroristorganisationerna i Gaza efter att närmare 500 raketer avfyrades mot sydvästra Israel under ett enda dygn i början av förra veckan. “Ni ser bara en del av helhetsbilden av den pågående operationen som vi befinner oss i”, förklarade han kryptiskt. “Det är inte möjligt att offentliggöra all information. Jag kan i nuläget inte berätta när vi kommer att agera eller vad vi kommer att göra, men jag har en tydlig plan”.

Netanyahus implikation kunde inte ha varit tydligare: något stort är på gång, något betydligt större och viktigare än till och med 500 raketer från Gaza. Det vore därför ett allvarligt misstag att i nuläget inleda ytterligare ett krig i där, när IDF (Israels försvarsstyrkor) behöver vara tillgängliga om/när något händer på en annan front. Det han syftar på är givetvis hotet i norr, från terroristorganisationen Hezballah i Libanon, samt från Irans styrkor i Syrien. Hans analys bekräftas av uttalanden från andra ministrar, som utan att gå in på detaljer har uppgett att Israels militära ledarskap och samtliga underrättelsetjänster utan undantag rådde säkerhetskabinettet att gå med på vapenvilan i förra veckan.

Tidigare på söndagen hade Habayit Hayehudis båda partiledare Naftali Bennett och Ayelet Shaked kallat till presskonferens klockan 10:30 på måndagsförmiddagen. Där förväntades de offentliggöra att de lämnar koalitionsregeringen. Istället tog de överraskande tillbaka sitt krav på att Bennett skulle få överta försvarsministerposten. Under sina respektive tal framförde de visserligen svidande kritik mot den riktining som Israel har tagit under Netanyahus ledarskap, specifikt mot det faktum att Israel under över ett decennium “har slutat att segra”, som Bennett uttryckte det, dvs. att en stor del av landets ledarskap inte ens tycks kunna föreställa sig något annat än den rådande situationen med överhängande hot i både norr och söder. Trots detta förklarade sig de båda partiledarna villiga att fortsätta stå vid Netanyahus sida, i förhoppningen att de tillsammans ska kunna vända trenden och leda Israel till seger igen.

Beskedet från Habayit Hayehudi innebär att koalitionsregeringen trots allt består. Kulanu-partiet är visserligen fortsatt skeptiskt till dess livskraft, men har indikerat att man i nuläget inte ämnar vara den koalitionspart som uttdelar dödsstöten mot samarbetet.

Den dramatiska politiska händelseutveckligen beskrivs av många bedömare som ytterligare ett skickligt drag av Netanyahu, som iskallt synade Bennetts bluff. Samtidigt tror dock mindre än en tredjedel av den israeliska väljarkåren att det främst är landets säkerhetsläge som motiverar Netanyahu att försöka förhindra nyval, enligt en opinionsundersökning som utfördes igår av den israeliska arméradion. Nästan 60% tror istället att hans motiv främst är politiska,  dvs. att han helt enkelt vill hålla sig kvar vid makten till varje pris.

Det som talar emot denna cyniska analys är att Netanyahu förmodligen skulle gå mot ytterligare en seger om det utlystes nyval idag. Ingen annan partiledare kommer ens i närheten av den popularitet som han alltjämt åtnjuter i Israel. Och även om Netanyahu inte brukar dra sig för fulspel för sin egen politiska vinning är det tydligt att om landets samlade säkerhetsetablissemang manade till återhållsamhet trots förra veckans massiva raketangrepp från Gaza som helt saknade motstycke, då kan det finnas anledning till besinning.

Paul Widen

Jerusalem


Israel går mot nyval

Israels försvarsminister Avigdor Liberman lämnade på torsdagsmorgonen in sin avskedsavsökan till premiärminister Binyamin Netanyahu. Beslutet togs i protest mot att Israel på tisdagseftermiddagen ingick i en informell vapenvila med de palestinska terroristorganisationerna i Gaza.

“Det som hände igår, vapenvilan, och avtalet med Hamas, innebär en kapitulation till terrorn”, sa Liberman på den presskonferens på onsdagen under vilken han först offentliggjorde sin avsikt att avgå. “Det vi gör nu som stat är att vi köper en kort tids lugn, men till priset av allvarlig och långsiktig skada på vår nationella säkerhet”.

Israels säkerhetskabinett sammanträdde under mer än sju timmar på tisdagen och utfärdade därefter ett kort pressmeddelande: “Säkerhetskabinettet diskuterade idag händelseutveckligen i söder. Kabinettet informerades av IDF [Israels försvarsstyrkor] och säkerhetsansvariga om attackerna och omfattningen av operationerna mot terroristerna i Gaza. Säkerhetskabinettet uppmanade IDF att fortsätta operationerna i erforderlig omfattning”. Det ska emellertid ha rått starkt delade meningar bland de närvarande ministrarna om hur Israel skulle besvara det exempellösa raketangreppet från terroristorganisationerna i Gaza som då fortfarande pågick. Liberman har länge förespråkat en kompromisslös linje mot Hamas och ska därför ha yrkat på att IDF nu måste slå tillbaka med full kraft och en gång för alla besegra terroristerna i Gaza. Netanyahus linje är dock den rakt motsatta, vilket han senast uttryckte dagen innan raketanfallet utbröt: under en presskonferens i Paris i söndags uppgav han att han gör allt som står i hans makt för att förhindra ytterligare ett “onödigt krig” i Gaza. I förra veckan godkände han därför överföringen av 15 miljoner dollar i kontanter från regimen i Qatar till Hamas, via den israeliska gränsövergången Erez. Pengatillskottet gjorde det möjligt för Hamas att betala ut löner till tiotusentals statsanställda i Gaza för första gången på flera månader. I utbyte mot det generösa biståndet från Qatar ska Hamas ha lovat att avbryta de våldsamma protesterna vid gränsstaketet mellan Gaza och Israel som har pågått sedan i mars. Israel ska i sin tur ha lovat att delvis lätta på sin blockad av Gaza. Enligt den informella överenskommelsen ska liknande kontantöverföringar ske en gång i månaden fram till i april 2019. Netanyahus förhoppning, som alltså också delas av regimen i Qatar, är att detta ska förbättra den humanitära situationen i Gaza och därigenom även stabilisera säkerhetsläget.

Precis som Liberman nu motsätter sig vapenvilan ska han kraftigt ha motsatt sig kontantöverföringen till Hamas, som han uppfattar som en belöning till terroristerna i Gaza. Under gårdagens presskonferens hävdade han att Netanyahu tog beslutet över huvudet på honom. På ett liknande sätt ska beslutet om att ingå en ny vapenvila med Hamas ha tagits av Netanyahu själv, utan votering, under säkerhetskabinettets sammanträde i tisdags.

Avigdor Libermans avgång innebär att också hans parti, Yisrael Beiteinu, lämnar koalitionsregeringen, som därmed bara omfattar minsta möjliga majoritet i Knesset (det israeliska parlamentet), 61 av 120 ledamöter. Netanyahu har uppgett att han själv tills vidare övertar försvarsministerposten, liksom även invandringsministerposten, som också innehades av en medlem i Yisrael Beiteinu. Ett annat koalitionsparti, det nationalreligiösa Habayit Hayehudi, vars företrädare också ska ha motsatt sig vapenvilan, kräver dock att få överta försvarsministerposten – annars lämnar de också koalitionen. Därmed skulle regeingen inte längre ha en majoritet, med nyval som följd. Ytterligare ett koalitionsparty, Kulanu, motsätter sig för sin del Habayit Hayehudis krav att får överta försvarsministerposten. I nuläget ser det därför ut som att Netanyahu inte längre kan hålla samman sin regering, och att ett nyval inom snart kommer att utlysas.

Paul Widen

Jerusalem


400 raketer mot Israel på 12 timmar

En israelisk buss totalförstördes efter att ha träffats av en rysktillverkad pansarbrytande Kornet-missil (foto: IDF)

Tidigt på måndagskvällen inledde de palestinska terroristorganisationerna i Gaza ett massivt raketangrepp mot städer och samhällen i sydvästra Israel. Strax efter klockan åtta på tisdagsmorgonen hade omkring 400 projektiler avfyrats, det mest omfattande raketangreppet mot Israel någonsin. En 40-årig man dödades och en person skadades svårt när ett bostadshus i Ashkelon träffades av en raket. Dödsoffret visade sig vara en palestinier från Hebron som befann sig i Israel utan tillstånd. Enligt MDA (Röda davidsstjärnan, Israels nationella akutvårds- och ambulanstjänst) har ytterligare över 50 människor skadats, varav två svårt. Dödssiffran hade kunnat vara betydligt högre än så: på måndagseftermiddagen, innan den massiva beskjutningen inleddes, totalförstördes en israelisk buss när den träffades av en rysktillverkad pansarbrytande Kornet-missil som avfyrades från Gaza. Bara några minuter tidigare hade bussen varit full med soldater. När Israel besvarade eldgivningen inledde de palestinska terroristorganisationerna i Gaza det koordinerade massiva raketangreppet som sedan varade under större delen av natten

Israels försvarsstyrkor (IDF) uppger att raketförsvarssystemet Järnkupolen har skjutit ner omkring 25% av raketerna som har avfyrats hittills. Systemet är programmerat att bara aktiveras när en raket beräknas slå ner i bebyggelse. Under kriget mellan Israel och terroristorganisationen Hamas sommaren 2014 träffades över 90% av de raketer som systemet försökte skjuta ner.  När ett stort antal raketer avfyras samtidigt har dock systemet visat sig vara mindre effektivt, vilket förklarar det höga antalet skadade och den omfattande materiella förödelsen i sydvästra Israel.

Under natten och morgonen har israeliska stridsflygplan och attackhelikoptrar gått till hårt motangrepp och bombat mer än 150 militära mål i Gaza. Hittills rapporteras minst 11 palestinier ha dödats, flera av den medlemmar i terroristorganisationer. Både Hamas och Islamiska jihad har hotat att utvidga raketbeskjutningen ytterligare om de israeliska bombattackerna inte upphör.

IDF beräknar att de palestinska terroristorganisationerna i Gaza tillsammans har över 20000 raketer till sitt förfogande, vilket är mer än dubbelt så många som de beräknades ha under kriget sommaren 2014. Den israeliska regeringens säkerhetskabinett samlades för överläggningar på tisdagsmorgonen. En talesperson för IDF uppger att reservister inom kort ska inkallas för tjänsgöring, vilket är ett tecken på att en mer omfattande militäroperation kan vara i antågande.

Paul Widen

Jerusalem


Våldsam strid mellan IDF och Hamas i Gaza

Israeliska soldater under en nattlig övning (foto: IDF)

En israelisk officer dödades och en soldat skadades på söndagskvällen när deras specialförband, som precis hade avslutat ett hemligt uppdrag i Gaza, upptäcktes av medlemmar i den palestinska terroristorganisationen Hamas. En mycket häftig eldstrid utbröt, under vilken minst tre Hamas-terrorister dödades. Israeliska attackhelikoptrar kallades in för att ge eldunderstöd och underlätta evakueringen av specialförbandet, varpå yttterligare tre terrorister dödades. En sjunde terrorist avled senare av sina skador från sammandrabbningen.

En av de sju dödade terroristerna var Nour Baraka, som uppges ha varit ansvarig för Hamas tunnelgrävningar i södra Gaza. Hamas gör gällande att det israeliska specialförbandet hade i uppdrag att kidnappa (dvs. arrestera) eller döda honom, men detta tillbakavisades av Israels försvarsstyrkor (IDF). Attacker mot Hamas ledarskap brukar i princip ofrånkomligen leda till snabba och omfattande våldsupptrappningar, och inget tyder på att Israel i nuläget skulle vara intresserad av detta. Exakt vad det israeliska specialförbandet sysslade med djupt inne i Gaza vägrar IDF avslöja, men sådana uppdrag (exempelvis spaningsuppdrag) utförs förmodligen av IDF ganska ofta, utan att upptäckas och utan att någon dödas.

17 raketer avfyrades sedan under natten från Gaza mot israeliska samhällen nära gränsen, vilket tvingade befolkningen att ta betäckning i skyddsrum. Tre av raketerna sköts ner av raketförsvarssystemet Järnkupolen. Inga skador rapporteras från raketattackerna. Befolkningen i området uppmanades på måndagen att tills vidare hålla sig i närheten av skyddsrum och skolorna hölls stängda.

Israels militärcensur har förbjudit publiceringen av den dödade israeliske officerens namn, detta av säkerhetsskäl och med hänvisning till att han ingick i ett specialförband. Han omnämns bara som “överstelöjtnant M” i de kondoleanser som har framförts av israeliska företrädare under morgonen.

Den plötsliga sammandrabbingen mellan IDF och Hamas i Gaza råkade inträffa samtidigt som premiärminister Binyamin Netanyahu befann sig i Paris tillsammans med ett stort antal statsöverhuvuden och regeringschefer från hela världen för att högtidlighålla minnet av slutet på Första världkriget. Den överhängande risken för ytterligare våldsupptrappning gjorde att Netanyahu avbröt sin vistelse och återvände till Jerusalem tidigt på måndagsmorgonen.

Israels politiska och militära ledarskap har sedan tidigt i våras tydligt visat att man i nuläget inte är intresserad av ännu ett krig mot Hamas i Gaza. Trots sporadiska raketattacker, nästan dagliga palestinska kravaller vid gränsen och ballonger med sprängladdningar eller brinnande föremål som också nästan dagligen skickas över gränsen från Gaza till Israel, har IDF konsekvent varit återhållsamma i sina reaktioner. Israel håller nämligen på att bygga en underjordisk barriär längs med gränsen till Gaza, vilken man hoppas ska sätta permanent stopp för Hamas attacktunnlar under gränsen. Innan barriären står färdig i slutet av 2019 vill man inte riskera att utlösa ännu en konflikt, eftersom det är troligt att Hamas har kvar flera tunnlar som de då skulle kunna använda sig av. IDF har bedömt att riskerna med ett sådant scenario är för stora (omfattande kaotiska strider inne på israeliskt territorium och hög risk för kidnappning av soldater) och har därför valt att vara återhållsamma inför Hamas provokationer.

Paul Widen

Jerusalem


Senaste inläggen

Prenumerera

Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:

Kategorier:

Besöksstatistik

  • 876669Läsningar totalt:
  • 366Läsningar idag:
  • 713161Besökare totalt:
  • 297Besökare idag:
  • 2Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:

Nyheter

Analyser

Krönikor

I marginalen

Meddelanden

Smultronställen