Fred i utbyte mot stridsflygplan?

USA:s försvarsminister Mark Esper och Israels försvarsminister Benny Gantz skriver under ett avtal i Pentagon den 22 oktober som säkrar Israels militärteknologiska överläge under kommande årtionden (foto: USA:s försvarsministerium)

Igår kväll utfärdade Israels premiärminister Binyamin Netanyahu och försvarsminister Benny Gantz ett gemensamt uttalande med anledning av Gantz två senaste USA-besök, ett för en månad sedan och ett i veckan som gick. Syftet med besöken var att nå en ny överenskommelse med USA:s försvarsministerium som säkrar Israels militärteknologiska överläge i Mellanöstern under kommande årtionden. Överenskommelsen skrevs under i torsdags och “kommer att tillåta upphandling av avancerade vapensystem som avsevärt kommer att förbättra Israels militära kapacitet”, hette det i uttalandet.

“Under besöket underrättades försvarsminister Gantz av den amerikanska administrationen om dess planer på att underrätta kongressen om dess avsikt att tillhandahålla vissa vapensystem till Förenade Arabemiraten”, fortsatte sedan Netanyahus och Gantz gemensamma uttalande. “Premiärministern och försvarsministern är båda överens om att eftersom USA uppgraderar Israels militära förmåga och upprätthåller Israels militärteknologiska överläge, kommer Israel inte att motsätta sig försäljningen av dessa system till Förenade Arabemiraten”.

De vapensystem som den amerikanska administrationen vill tillhandahålla till Förenade Arabemiraten är framförallt det toppmoderna stridsflygplanet F-35. Israel är för tillfället det enda landet i regionen som har fått köpa detta vapensystem från USA, inom ramen för USA:s lagstadgade garanti att alltid upprätthålla Israels militärteknologiska överläge i Mellanöstern. För att kunna sälja detta vapensystem till Förenade Arabemiraten måste alltså USA:s försvarsministerium först få kongressens godkännande. Eftersom stödet till Israel är mycket starkt i kongressen skulle ett sådant godkännande bli svårt att säkra om Israel skulle motsätta sig försäljningen. Syftet med Netanyahus och Gantz gemensamma uttalande igår kväll var således att ge sitt informella klartecken till USA:s kongress att Israel inte motsätter sig försäljningen av F-35 till Förenade Arabemiraten.

I direkt anslutning till Netanyahus och Gantz gemensamma uttalande utfärdade emellertid Netanyahu ytterligare ett uttalande, detta enbart från honom och inte från försvarsministern:

“De nya överenskommelserna utgjorde inte en del av fredsavtalet med Förenade Arabemiraten och diskussionen kring dessa, som inleddes för en månad sedan vid försvarsministerns [första] besök i Washington, efter undertecknandet av fredsavtalet, avslutades först igår”, försäkrade Netanyahu i sitt uttalande. “Efter en exakt utvärdering av professionella tjänstemän inom försvarsdepartementet beslutades det att Israel inte har några invändningar mot leverans av vissa vapensystem till Förenade Arabemiraten, när saken är förankrad i ett avtal med USA som uppgraderar Israels militära överläge och säkerställer dess militära överläge i Mellanöstern under kommande decennier”.

Strax därpå utfärdade Benny Gantz sedan sitt eget uttalande som skarpt avvek från Netanyahus budskap. “Efter undertecknandet av fredsavtalet med Förenade Arabemiraten upptäckte försvarsministern att det parallellt pågick förhandlingar om att sälja avancerade vapen, som var kända för de israeliska tjänstemännen som förde fredsförhandlingarna, men som var dolda för försvarsetablissemanget”. Enligt Gantz var det då tack vare hans snabba och rådiga ingripande som förhandlingar inleddes med USA:s försvarsdepartement med syfte att säkra Israels militärteknologiska överläge.

Å ena sidan är alltså Netanyahu och Gantz överens om att USA:s tillhandahållande av F-35 till Förenade Arabemiraten inte utgör ett hot mot Israels säkerhet, tack vare de (ännu ospecificerade) avancerade vapensystem som USA nu har utlovat Israel. Å andra sidan säger dock Gantz att Netanyahu kände till att det pågick förhandlingar mellan USA och Förenade Arabemiraten om uppköp av F-35 samtidigt som Israel försökte nå ett fredsavtal med Förenade Arabemiraten, och att Netanyahu medvetet undanhöll detta från sin egen försvarsminister. En tydlig implikation av detta är att det historiska fredsavtalet skedde i utbyte mot en enorm vapenaffär mellan USA och Förenade Arabemiraten, och att detta alltså inte var “fred i utbyte mot fred” som Netanyahu påstod inför det israeliska flygbolaget El Als första flight mellan Tel Aviv och Abu Dhabi den 31 augusti, utan “fred i utbyte mot stridsflygplan”. En annan tydlig och om möjligt ännu mer graverande implikation är att denna vapenaffär enligt Gantz hade utgjort ett strategiskt hot mot Israel om inte han själv snabbt hade inlett förhandlingar med sin amerikanske motpart för att fortsatt säkra Israels militärteknologiska överläge.

Från den israeliska oppositionen, men också från högt uppsatta personer inom Israels säkerhetsetablissemang, har därför krav på en omfattande utredning nu börjat höjas. Trots att även delar av Netanyahus egen regering ifrågasätter hans agerande sitter kritikerna i en obekväm stol, eftersom fredsavtalet med Förenade Arabemiraten åtnjuter ett starkt stöd bland den israeliska allmänheten. Att ifrågasätta det, eller att ifrågasätta på vilka grunder det slöts, kan medföra stora politiska kostnader för kritikerna. Dessutom finns det en risk att USA:s president Donald Trump ilsknar till om framträdande israeler på allvar börja sätta sig på tvären och äventyrar hela vapenaffären, som är värd motsvarande över 16 miljarder kronor.

Paul Widen

Jerusalem

Varför har Israels ultraortodoxa drabbats hårdast av Covid-19?

Samhällsinformation återfinns numera ofta på trottoarer, som denna med uppmaning att tvätta händerna, hålla två meters avstånd från andra människor, samt bära munskydd.

Israels regering beslutade igår att under kommande dagar successivt börja häva de nationella restriktionerna som infördes i mitten av september för att stävja spridningen av coronaviruset i landet. Antalet nya fall per dag, som den 24 september översteg 11000, är nu nere på strax över 2200. Nedstängningens uttalade mål var att få ner denna siffra till under 2000.

Det råder dock starkt delade meningar inom regeringen om exakt när och hur återöppnandet bör ske. Flera ministrar förespråkar fortsatt nedstängning av städer och bostadsområden där smittspridningen alltjämt är hög, och en öppning av områden med låga siffror. Premiärminister Binyamin Netanyahu motsätter sig emellertid detta, och har därför i flera dagar framgångsrikt lyckats skjuta många definitiva beslut på framtiden.

Netanyahus motstånd till ett selektivt öppnande baserat på infektionsgraden i en given stad beror på att de städer som är hårdast drabbade i Israel med få undantag har en ultraortodox majoritet. En högljudd minoritet bland dessa medborgare motsätter sig starkt en fortsatt nedstängning om andra områden börjar öppnas upp, och menar att detta vore liktydigt med diskriminering av landets ultraortodoxa befolkning. För att undvika denna anklagelse föredrar därför Netanyahu en enhetlig nationell öppningsplan där alla regler gäller för alla, samtidigt.

Det finns tre huvudorsaker till att infektionsgraden bland Israels ultraortodoxa (som utgör 12% av befolkningen) är mer än dubbelt så hög än bland resten av befolkningen. För det första lever stora delar av den ultraortodoxa befolkningen i självvald segregation, där de sekulära myndigheterna betraktas med misstänksamhet som ibland övergår i uttalad fientlighet. Ibland når samhällsinformation helt enkelt inte fram i tid, och när den till slut gör det filtreras den först genom det religiösa ledarskapet, som ofta uppfattas som en högre auktoritet än staten.

För det andra lever en majoritet av Israels ultraortodoxa under fattigdomsstrecket. Barnskarorna är stora (i genomsnitt 7.1 barn per kvinna) och inkomsterna är låga (i genomsnitt bara strax över hälften av vad landets sekulära medborgare tjänar), vilket gör att stora familjer ofta lever mycket trångt, med en kraftigt ökad risk för smittspridning som följd.

Den tredje huvudorsaken till den höga infektionsgraden bland Israels ultraortodoxa befolkning är att en ansenlig minoritet bland dem öppet motsätter sig myndigheternas restriktioner, från nedstängning till munskydd. Toleransnivån för myndighetsbeslut som uppfattas som en inskränkning av religionsfriheten (exempelvis stängningen av skolor och synagogor) är därför inom vissa extrema grupper helt obefintlig. De reagerar våldsamt mot både poliser som försöker upprätthålla restriktionerna, och mot journalister som rapporterar från dessa bostadsområden.

Sammantaget har detta inneburit att Covid-19 har slagit hårdast mot just ultraortodoxa judar, även om den breda majoriteten av dem följer myndigheternas anvisningar i lika hög grad som landets övriga befolkning.

Bland Israels övriga befolkning är det dock många som inte ser nyanserna och som därför skuldbelägger hela den ultraortodoxa befolkningen. Det växande missnöjet fördjupas ytterligare av att Israels hantering av coronavirusets andra våg i hög grad formades av de ultraortodoxa partiernas krav att alla restriktioner skulle tillämpas lika överallt, oavsett infektionsgraden i ett givet område. Därför stängdes hela landet ner när infektionssiffrorna gick upp, trots att det hade varit mer effektivt om restriktionerna hade tillämpats selektivt i städer och bostadsområden med en hög infektionsgrad. Detta kan naturligtvis inte individuella ultraortodoxa medborgare skuldläggas för, men för många utomstående är det svårt att se den ofta tysta majoriteten, när en högljudd minoritet utövar ett så starkt inflytande på landets politik.

De ekonomiska kostnaderna för regeringens eftergivenhet uppgår till motsvarande hundratals miljoner kronor varje dag. Den djupa förbittring som många sekulära israeler sedan länge hyser mot den ultraortodoxa befolkningsgruppen har därför fördjupats ytterligare, och kommer sannolikt att finnas kvar också efter att coronaviruset har kommit under permantent kontroll.

Paul Widen

Jerusalem

Skärpt nedstängning i Israel

“Ett friskt och framgångsrikt år!” önskar en anslagstavla på en nedstängd skola i centrala Jerusalem (foto: Paul Widen).

Israels regering beslutade idag att kraftigt skärpa restriktionerna som infördes i slutet av förra veckan när landet påbörjade sin andra nedstängning sedan coronaepidemin bröt ut tidigare i år. Då stängdes bland annat skolor, dagis, resturanger (som bara får erbjuda hemkörning) och kulturetablissemang. Antalet nya dagliga fall har dock nu börjat närma sig 7000, och flera sjukhus har börjat vägra att ta emot fler patienter, då de redan är överfulla. Från och med klockan 14.00 imorgon fredag kommer därför alla arbetsplatser att stänga, med undantag av de som klassas som oundgängliga av försvarsministeriet. Mataffärer och apotek har tillstånd att fortsätta hålla öppet, och resturanger får fortsätta att erbjuda hemkörning. Befolkningen måste hålla sig inom en kilometers avstånd från sina hem. Max tio personer får befinna sig tillsammans i en lokal inomhus och max 20 personer får församlas utomhus, förutsatt att alla håller två meters avstånd från varandra. Alla som är sex år och äldre måste ha på sig ansiktsmask när de befinner sig på en offentlig plats.

Dagens ödesdigra beslut togs efter en mycket utdragen regeringsdebatt. Två ministrar reserverade sig mot beslutet, bland andra finansminister Israel Katz, som menade att det kommer att orsaka omfattande ekonomiska skador mot många företag som har anpassat sin verksamhet efter hälsoministeriets riktlinjer och som därför inte borde omfattas av nedstängningen.

De mest omstridda punkterna i regeringsdebatten var i vilken utsträckning de nya restriktionerna skulle omfatta de återkommande demonstrationerna mot premiärminister Binyamin Netanyahu, samt gudstjänsterna under Yom Kippur, försoningsdagen, årets heligaste dag inom judendomen, som inleds på söndag kväll. Slutligen nåddes en kompromiss, enligt vilken demonstrationerna utanför premiärministerns residens får fortsätta, men max 2000 människor får delta på samma gång, och deltagarena måste bo inom en kilometers avstånd från residenset. Synagogor kommer för sin del att få hålla öppet över Yom Kippur, men med max 10 personer i samma lokal. På måndag kväll, när Yom Kippur är över, kommer alla synagogor att stänga. De mest kontroversiella regeringsbesluten rörande skärpningen, exempelvis begränsningen av demonstrationerna, måste dock först godkännas av Knesset, där punkterna nu debatteras livligt. Det är ännu oklart om dessa förslag kommer att röstas igenom innan sabbatens ingång. Om inte kommer den planerade demonstrationen på lördag kväll att genomföras utan de föreslagna restriktionerna.

Nedstängningen kommer att vara till den 10 oktober. Större delen av perioden består av helgdagar och klämdagar mellan helgdagar då många israeler ändå har ledigt, vilket regeringen hoppas ska minska de ekonomiska skadorna.

Oppositionen är extremt kritisk mot de stundande nedstängningen och menar att den bevisar regeringens oduglighet. Hade begränsade åtgärder vidtagits tidigare hade detta inte varit nödvändigt, hävdar man.

Paul Widen

Jerusalem

Raketbeskjutning från Gaza under fredsceremonin i Washington

Från vänster till höger: Förenade Arabemiratens utrikesminister Abdullah bin Zayed, Bahrains utrikesminister Abdullatif bin Rashid, Israels premiärminister Binyamin Netanyahu och USA:s president Donald Trump utanför Vita huset idag (foto: Tia Dufour, Vita huset)

Palestinska terrorister i Gaza avfyrade minst två raketer mot södra Israel under tisdagskvällen. Israels försvarsstyrkor uppgav att en av raketerna sköts ner av raketförsvarssystemet Järnkupolen, medan den andra slog ner i kuststaden Ashdod. Två människor skadades av raketsplitter.

Raketattacken utfördes samtidigt som Israel, Förenade Arabemiraten och Bahrain skrev under det så kallade Abrahamavtalet i Washington, D.C. Några minuter efter attacken utfärdade den palestinska terroristorganisationen Hamas ett uttalande i vilket de fördömde avtalet och lovade att fortsätta den väpnade kampen mot “den sionistiska enheten”, dvs. Israel. Tidpunkten för raketattacken tyder alltså på att den var avsedd att slå smolk i bägaren under fredsceremonin.

Exakt vad som stod i fredsavtalet som skrevs under på Vita husets gräsmatta har ännu inte offentliggjorts, ett mycket besynnerligt faktum som har orsakat många spekulationer bland journalister och mellanösternexperter. Klart är dock att avtalet för Israels del inte kommer att ha någon giltighet förrän det först godkänns av regeringen och därefter av Knesset, Israels parlament: premiärministern har inte mandat att ingå fredsavtal med andra länder på eget bevåg. Men eftersom reaktionerna på fredsavtalet i Israel har varit nästan uteslutande positiva räknar Netanyahu kallt med att denna formalitet snabbt kommer att vara avklarad, även om det skulle visa sig att avtalet innehåller klausuler som är opopulära i Israel. Detta tillåter honom att låtsas ha makt som han inte har, vilket gynnar både honom och USA:s president Donald Trump politiskt.

Ytterligare “fem eller sex” länder i regionen står i kö att ansluta sig till Abrahamavtalet uppgav Trump strax innan ceremonin inleddes. Vilka länder det rör sig om ville han inte säga, men antydde att fler fredsavtal var nära förestående.

Paul Widen

Jerusalem

Senaste inläggen

Prenumerera

Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:

Kategorier:

Besöksstatistik

  • 1104696Läsningar totalt:
  • 260Läsningar idag:
  • 907091Besökare totalt:
  • 237Besökare idag:
  • 0Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:

Nyheter

Analyser

Krönikor

I marginalen

Meddelanden

Smultronställen