Paul Widén

Logiken bakom våldet mellan Israel och Hamas

Två 8-åriga palestinska pojkar som tog sig över gränsen från Gaza beväpnade med en kniv samtalar med en israelisk soldat innan de återvänder till Gaza via gränsövergången Erez den 30 mars 2019 (foto: COGAT)

Strax efter midnatt avfyrades fem raketer från Gaza mot Israel. De utlöste raketlarmet i flera samhällen nära gränsen men slog ner på öppna fält utan att orsaka några materiella skador. Israels försvarsstyrkor (IDF) besvarade attacken med eldgivning från pansarvagnar mot flera Hamas-positioner. Inga palestinier rapporteras ha dödats eller skadats i den israeliska motattacken.

Ingen palestinsk terroristgrupp har ännu tagit på sig ansvaret för raketattacken, men IDF uppges misstänka att Islamiska jihad ligger bakom den. Detta sedan fem palestinier dödades under lördagens massdemonstration längs med gränsstaketet mellan Gaza och Israel, något som terroristorganisationen tidigare hade sagt skulle resultera i en hämndattack i form av raketbeskjutning. Närmare 150 människor uppges även ha skadats i lördagens protester, som markerade årsdagen för den så kallade stora återvändarmarschen. Omkring 40000 palestinier deltog i demonstrationen, men enligt IDF ska terroristorganisationen Hamas ha uppvisat en återhållsamhet utan motstycke och till och med försökt förhindra deltagare från att komma nära gränsstaketet. Den våldsamma urladdning som befarades på årsdagen uteblev alltså, vilket med stor sannolikhet är ett resultat av de egyptiska medlingsansträngningarna mellan Israel och Hamas. IDF:s återhållsamma reaktion på nattens raketattack visar att även Israel försöker trappa ner våldet.

Den senaste veckans händelser visar hur snabbt en upptrappning kan ske, trots att varken Israel eller Hamas i nuläget är intresserade av ytterligare en storskalig militär sammandrabbning i Gaza. Samtidigt måste både Israel och Hamas agera på ett någorlunda trovärdigt sätt för den inhemska opinionen i Israel respektive Gaza: de måste utstråla styrka och kunna hävda att det är motståndarsidan som betalar det högsta priset. Men eftersom man är beroende av varandra för att kunna trappa ner våldet behöver båda parterna också vara beredda att absorbera ett visst mått av våld från motståndarsidan. Det vi ser är alltså, som jag skrev i min krönika i torsdags i Världen Idag, en sorts dyr och våldsam teater med ett sedan länge förutbestämt resultat: status quo ante bellum, en återgång till situationen som rådde innan våldsupptrappningen, möjligtvis med någon liten justering här och där. Insatserna är förstås mycket höga, och en felberäkning, exempelvis i form av en raket som resulterar i israeliska dödsoffer, eller en markant ökning av palestinska dödsoffer, kan utan förvarning förändra hela ekvationen. Israels märkbara ovilja att inleda en bred offensiv mot Hamas innebär dessutom att Hamas ständigt kommer att utmana Israels smärtgräns, vilket naturligtvis ökar risken för en felberäkning.

Samtidigt som ledarskapet på båda sidorna alltså håller sina huvuden kalla pågår ett propagandakrig för fullt, som syftar till att påverka världsopinionen åt det ena eller det andra hållet. En intressant inblick i denna kamp fick man igår, när IDF omhändertog två 8-åriga palestinska pojkar som hade lyckats ta sig över gränsen till Israel från Gaza, varav en var beväpnad med kniv. Det som hade kunnat sluta i en tragedi – två ihjälskjutna barn – och därmed en palestinsk propagandaseger, slutade emellertid istället i en israelisk propagandaseger: de två pojkarna fotograferades och filmades (med pixlade ansikten) när de drack vatten och  småpratade med israeliska soldater, som vänligt klappade dem på huvudet innan de fördes tillbaka till Gaza via gränsövergången Erez.

Paul Widen

Jerusalem

Sex skadade i raketattack mot centrala Israel

Raketen fick in en direktträff och totalförstörde huset i Mishmeret i centrala Israel (foto: Israels polis)

Klockan 5:22 imorse ljöd raketlarmet i ett stort område i centrala Israel mellan Herzliyah och Netanyah. En kort stund senare träffades och totalförstördes ett bostadshus i samhället Mishmeret av en raket. Sex människor skadades, varav två måttligt. Övriga fyra skadades lindrigt, däribland tre barn.

Enligt Israels försvarsstyrkor (IDF) avfyrades raketen från en position kontrollerad av terroristorganisationen Hamas i Rafah i södra Gaza, men hittills har varken Hamas eller övriga terroristorganisationer i Gaza tagit på sig ansvaret för attacken. Mishmeret ligger nästan 85 km från Gazas norra ände och över 120 km från Rafah i söder och bara Hamas och Islamiska jihad har raketer med så lång räckvidd. Israels raketförsvarssystem Järnkupolen aktiverades inte under attacken, då inget sådant luftvärnsbatteri för tillfället var placerat i området.

Det är första gången sedan kriget mellan Israel och Hamas sommaren 2014 som israeliska medborgare boende så lång norrut skadas i en raketattack. För bara nio dagar sedan ljöd dock raketlarmet i Tel Aviv med omnejd senast, efter att två raketer avfyrades från Gaza. Den gången slog projektilerna ner i obebodda områden och inga människor kom till skada. Israel besvarade angreppet med symboliska flygbombningar av tomma Hamas-anläggningar, men godtog så småningom Hamas förklaring att avfyrningen av de två raketerna hade utlösts av misstag genom ett blixtnedslag. Även nu på morgonen har denna förklaring framförts av Hamas, för att genast avfärdas av IDF.

Israels premiärminister tillika försvarsminister Binyamin Netanyahu, som befinner sig på statsbesök i USA, beslutade omedelbart att ändra sina resplaner och återvända hem efter att ha träffat USA:s president Donald Trump senare idag. “Staten Israel har utsatts för ett kriminellt angrepp och vi kommer att besvara det kraftfullt”, sa Netanyahu i ett kort pressmeddelande i samband med att hans ändrade resplaner offentliggjordes. Ordföranden i Knessets utrikes- och försvarsutskott Avi Dichter uppgav senare att Israels politiska ledarskap inte skulle tveka att inleda en omfattande operation i Gaza, även om det skulle innebära att nyvalet den 9 april senareläggs.

Under morgonen skickade IDF truppförstärkningar till gränsen till Gaza. Samtidigt uppgav man att fiskezonen utanför Gazas kust tills vidare kommer att reduceras. I Gaza uppges terroristorganisationernas stridande enheter ha övergett sina positioner inför Israels förväntade motangrepp, medan deras högsta ledarskap har gått under jorden. Inget av detta hör dock till ovanligheterna, utan har snarare blivit en del av rutinåtgärderna när det sker en våldsupptrappning mellan sidorna. Hur omfattande den kommande urladdningen blir går det alltså inte i nuläget att förutsäga.

Paul Widen

Jerusalem

När rebben från Klausenburg läste Esters bok

Rebben från Klausenburg, Yekusiel Yehudah Halberstam זצ״ל (illustration: Chanan Baer שליט״א)

Esters bok, som läses idag på Purim i synagogor över hela världen och i Jerusalem imorgon på Shushan Purim, är som bekant en av de två bibelböcker i vilka Gud inte nämns en enda gång. Den andra boken, Höga visan, innehåller visserligen flera ord som anses alludera till Gud, men i Esters bok är han helt frånvarande. Den judiska traditionen har hanterat detta märkliga faktum genom att föreslå att ordet hamelekh (hebreiska: “konungen”), när det inte uttryckligen syftar på Ahasveros, istället syftar på Gud.

Saken blir förstås inte bättre av detta, vilket framkommer när man når den nionde versen i det tredje kapitlet. “‘Om det så täckes konungen, må fördenskull en skrivelse utfärdas, att man skall förgöra dem. Tio tusen talenter silver skall jag då kunna väga upp åt tjänstemännen till att läggas in i konungens skattkamrar.’ Då tog konungen ringen av sin hand och gav den åt agagiten Haman, Hammedatas son, judarnas ovän. Därefter sade konungen till Haman: ‘Silvret vare dig skänkt, och med folket må du göra såsom du finner för gott’.” Gud själv tycks alltså ge sin tillåtelse till den onde Haman att utrota det judiska folket.

Rebben från Klausenburg (Rabbi Yekusiel Yehudah Halberstam, grundaren av den chassidiska dynastin Sanz-Klausenburg) förlorade sin fru och tio av sina barn i Förintelsen. Hans äldste son överlevde, men dog strax efter kriget i ett uppsamlingsläger för flyktingar. Det finns många berättelser om hur rebben brottades med detta resten av sitt liv. Det kanske mest hjärtskärande exemplet var när han läste Esters bok på Purim, denna märkliga judiska högtid som annars ofta förknippas med maskerader och fylleslag. När han kom till den nionde versen i det tredje kapitlet började han dra ut på orden och läsa samma vers igen, som om han inte kunde eller ville fortsätta.

Heilige tate, tate zise, tate zise (jiddisch: “helige Fader, älskade Fader, älskade Fader”) upprepade han sedan om och om igen, innan han till slut förmådde sig själv att fortsätta: “Då tog konungen ringen av sin hand och gav den åt agagiten Haman…

Paul Widen

Jerusalem

En soldat och en 12-barnspappa dödade på Västbanken

Gal Keidan הי״ד och Achiad Ettinger הי״ד

På måndagen avled Achiad Ettinger, 47, av de skottskador han ådrog sig i söndags morse när en palestinsk terrorist öppnade eld mot hans bil utanför bosättningen Ariel på norra Västbanken. Han blev därmed det andra dödsoffret i terroristattacken: den 19-årige soldaten Gal Keidan avled under söndagen efter att ha knivhuggits allvarligt av terroristen, som sedan stal hans tjänstevapen och öppnade eld mot passerande bilar. Enligt ännu obekräftade uppgifter ska Ettinger, som var beväpnad med en pistol, ha öppnat eld mot terroristen efter att själv ha skottskadats. Terroristen ska då ha träffats och därför valt att fly från platsen i en stulen bil. Ungefär två kilometer längre västerut stannade han bilen, öppnade eld igen och skottskadade ytterligare en soldat. Därefter fortsatte han västerut till det palestinska samhället Burqin, där spåren efter honom upphörde. Tillståndet för den andra soldaten som skadades i terroristattacken uppgavs på tisdagen vara stabilt och icke livshotande.

De båda dödsoffren begravdes under måndagen. Gal Keidan, hemmahörande i Be’er Sheva, efterlämnade sig sina föräldrar och två äldre bröder. Achiad Ettinger, hemmahörande i Eli, efterlämnade sig sin fru och deras 12 barn.

Den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet har identifierat terroristen som Omar Abu Laila, 18, från det palestinska samhället Zawiya på norra Västbanken. Han tros ha flytt till ett gömställe i någon av de omkringliggande byarna som han och hans förmodade medhjälpare hade förberett innan attacken. Israels försvarsstyrkor, sannolikt understödda av palestinsk polis, inledde under söndagen ett stort pådrag för att hitta honom. Han tros vara skadad och alltjämt beväpnad med en israelisk automatkarbin.

I vanlig ordning utbröt feststämning i Gaza när man där nåddes av nyheten att israeliska medborgare hade dödats och skadats av en palestinier. Tonårspojkar insvepta i terroristorganisationen Hamas gröna flagga gick ut på gatorna och delade ut sötsaker till allmänheten för att fira. Båda Hamas och den mindre terroristrorganisationen Islamiska jihad lovordade omedelbart attacken och kallade terroristen för “hjältemodig” och “djärv”. Ingendera av organisationerna tog dock själva på sig ansvaret för dådet.

Paul Widen

Jerusalem

Senaste inläggen
Prenumerera

Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 950007Läsningar totalt:
  • 211Läsningar idag:
  • 775327Besökare totalt:
  • 198Besökare idag:
  • 2Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen