Meddelande till alla prenumeranter

Ett hinder för fred? Knappast.

Jag vill börja med att be om ursäkt för min långa tystnad, som dagligen gnager på mitt samvete. Det råder som bekant ingen brist på saker att rapportera om från Israel och resten av Mellanöstern. Det råder heller ingen brist på förvirrad och ibland rent illvillig rapportering från regionen i svenska tidningar, TV och radio. Många av er har valt att generöst stödja min ambition att genom min blogg förmedla ett mer rättvisande perspektiv av situationen i Israel. Jag ber därför om ursäkt för att jag har brustit i min del av överenskommelsen. Jag vill samtidigt försäkra er om att jag ämnar göra bot och bättring, med start i veckan som kommer. Min förhoppning är att jag inom kort återigen ska kunna skriva minst tre artiklar i veckan. Det gångna halvårets tystnad kommer naturligtvis alla betalande prenumeranter tillgodo.

Om några timmar infaller Yom Kippur, den bibliskt föreskrivna Försoningsdagen, då hela Israel stannar upp och gör upp räkningen mellan sig själva och sin Skapare. Jag och min lilla familj kommer att fira denna “sabbaternas sabbat” i Efrat, en bosättning strax söder om Jerusalem där vi numera bor. Imorse när jag slängde ut soporna önskade mig den palestinske hygienteknikern (läs: “sopgubben”) en chag sameach, dvs. en god helg, vilket naturligtvis säger en hel del om den ofta mycket goda relationen som vi har med våra grannar. Till de prenumeranter som uppmärksammar denna högtid vill jag önska detsamma, liksom en meningsfull och vilsam fasta.

Gmar Chatima Tova!

Paul Widen

Efrat, Israel