”Den tid då judar förblev passiva inför folkmordiska fiender är förbi”

Israels premiärminister Binyamin Netanyahu talar inför USA:s kongress, 3 mars 2015 (foto: GPO)

För några timmar sedan avslutade Israels premiärminister Binyamin Netanyahu sitt tal till den amerikanska kongressen. Det 35 minuter långa talet fick över 40 ovationer, varav 25 stående, men Netanyahus beslut att acceptera talman John Boehners injudan att tala inför kongressen har av många uppfattats som kontroversiellt och möttes därför av hård kritik från första stund. Dels väntades Netanyahu kritisera det avtal mellan P5+1-gruppen och Iran som håller på att ta form, ett avtal som USA:s president Barack Obama har investerat mycket prestige i. Att en utländsk ledare skulle använda den amerikanska kongressen som plattform för kritik mot USA:s president vore både opassande och fräckt, menade kritikerna. Samtidigt var Netanyahus tal förlagt till ett datum bara två veckor före det israeliska nyvalet, vilket gjorde att många israeliska politiker anklagade Netanyahu för att utnyttja situationen för att öka sin egen popularitet. Andra menade att det planerade talet helt enkelt var ett strategiskt misstag och riskerade att ytterligare försämra den redan rekorddåliga relationen mellan Netanyahu och Obama, och detta just i ett läge när samarbetet med USA är viktigare än någonsin för Israels säkerhet.

Netanyahu inledde sitt tal med att djupt beklaga att hans besök av vissa har uppfattats som politiskt motiverat och försäkrade att detta aldrig hade varit hans avsikt. Han tackade sedan både demokrater och republikaner för deras outtröttliga stöd för Israel. Därefter betonade han pliktskyldigt också Obamas stöd för Israel, en punkt som han uppehöll sig vid i en halv minut innan han riktade uppmärksamheten mot talets huvudtema: hotet från Iran och det historiska misstag som den amerikanska administrationen står i begrepp att göra.

Netanyahus kritik mot avtalet som håller på att ta form mellan P5+1-gruppen och Iran var saklig och detaljerad, men kanske just därför helt förödande. Även om fokus låg på avtalets allvarliga brister och risker betonade Netanyahu också resten av Irans skuldregister, från förtrycket av den egna befolkningen och den våldsamma antisemitismen till exporten och finansieringen av terrorism till världens alla hörn. I takt med att Mellanösterns länder kollapsar skrider Iran in för att sprida ”död, tyrrani och jihad”, vilket kan ses i både Libanon, Syrien, Irak och Jemen. ”Om Iran slukar upp fyra länder redan nu, under sanktionsprogrammet, hur många fler länder kommer landet att sluka upp om sanktionerna lyfts?” frågade Netanyahu retoriskt.

Sammantaget var Netanyahus tal till kongressen ett mycket hårt domslut mot hela den ideologi som präglar Obamas utrikespolitik, och som de många stående ovationerna visade delas hans omdöme av en stor majoritet av kongressens ledamöter, både republikaner och demokrater. Faktum är att Netanyahus omdöme också delas av en stor majoritet av Israels politiska ledarskap, även många av de som har uttryckt sig kritiskt mot hans beslut att tala i kongressen. Det delas även av flera länder i Mellanöstern, som fruktar ett kärnvapenbestyckat Iran lika mycket som Israel, något som bekräftades av inte mindre än av den saudiarabiska TV-kanalen Al Arabiya. ”President Obama, lyssna på Netanyahu när det gäller Iran” uppmanade Faisal Abbas, TV-kanalens engelske chefsredaktör, timmarna innan Netanyahu anlände till den amerikanska kongressen.

”Den tid då judar förblev passiva inför folkmordiska fiender är förbi”, sa Netanyahu mot slutet av sitt tal till stående ovationer. Både uttalandet och det starka bifall det fick bör läggas på minnet, eftersom ett militärt ingripande mot Iran blir än mer troligt om de nu föreliggande avtalsvillkoren godkänns. Netanyahus ord var både en varning och ett löfte. De stående ovationerna visade att varningen har hörsammats, men kanske också att man hoppas att Netanyahu infriar löftet så att man själv slipper ta itu med den folkmordiska fienden.

Paul Widen

Jerusalem