Israels statsarkiv offentliggjorde på torsdagen en stor mängd dokument från Sexdagarskriget som har varit sekretessbelagda i 50 år. Dokumenten, som även inkluderar bilder samt ljud- och filmklipp, ger en unik och aldrig tidigare skådad inblick i upptakten till det ödesdigra kriget och hur det sedan utspelade sig. Den israeliska regeringens överläggningar är speciellt intressanta i sammanhanget och omfattar över 900 sidor av transkriberade diskussioner. Det mesta av materialet är på hebreiska, men för den som ännu inte behärskar detta uråldriga språk har statsarkivisten Yaakov Lozowick varit vänlig nog att ge en omfattande sammanställning på engelska.
Det är idag näst intill omöjligt att föreställa sig stämningen i Israel under veckorna innan Sexdagarskriget. Egypten och Syrien mobiliserade över 150000 soldater och Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser utlovade ett utrotningskrig. Israels generalstabschef Yitzhak Rabin fick ett nervsammanbrott. Levi Eshkol, den 71-årige premiärministern, stammade under ett direktsänt radiotal till nationen och skapade näranog panik bland befolkningen. Tusentals gravar grävdes i Yarkon-parken i Tel Aviv i förberedelse för den masslakt som befarades. Omvärlden tittade på i skräckblandad fascination – och lyfte inte ett finger.
Israels förkrossande seger var något som ingen kunde föreställa sig, allra minst Israels egen regering. Trots att man redan 1957 hade deklarerat att en egyptisk blockad av Tiran-sundet för israelisk sjöfart skulle betraktas som en krigshandling valde man att vänta när Egypten den 22 maj 1967 stängde sundet för israeliska fartyg, då man hoppades att USA skulle kunna häva blockaden på diplomatisk väg. Trots att en enad generalstab formligen bönade regeringen om klarteckan att gå till föregripande attack den 2 juni valde man att vänta ytterligare tre dagar. Man fruktade att världssamfundet inte skulle acceptera att Israel agerade innan landet var utsatt för ett fullt väpnat angrepp på tre fronter samtidigt.
Två viktiga saker framgår väldigt tydligt när man studerar dessa 50-åriga men fortfarande högexplosiva dokument:
1. Sexdagarskriget är ett otroligt besvärligt historiskt faktum för Israels belackare, som gärna hade sett Israel förintas men samtidigt vill få oss att tro att någon förintelse av Israel aldrig var aktuell. De vägrar att acceptera att Israel agerade i självförsvar och hänvisar därför till obskyra konspirationsteorier om att kriget i själva verket var noggrannt framprovocerat av Israel i syfte att roffa åt sig Sinai, Västbanken och Golanhöjderna. Den israeliska regeringens utdragna överläggningar ger dock en rakt motsatt bild: man försökte undvika krig in i det sista och blev nästan förfärad över sin egen krigslycka.
2. Trots att det har gått 50 år sedan Sexdagarskriget finns det vissa citat i dokumenten som hade kunnat vara tagna från dagens nyhetsrapportering:
”Ju längre vi inte besvarar [elden], desto mer oförskämd blir [fienden]. Så förstår han vår avsaknad av reaktion. [—] Ju mer missriktad återhållsamhet vi visar, desto hårdare kommer vi tvingas vara senare” (Yigal Allon, 9 januari 1967).
”Jag förvånas över dem som tror att stormakterna någonsin, någonsin kommer att säga till oss att tiden har kommit och att vi kan gå till angrepp mot våra fiender. Det kommer de aldrig att göra” (Haim Gvati, 4 juni 1967).
Paul Widen
Jerusalem