Israel befarar våldsupptrappning i Gaza
Den palestinska terroristorganisationen Hamas uppgav igår att man vägrar ta emot gulfstaten Qatars månatliga biståndsutbetalning à 15 miljoner dollar. Hamas överraskande beslut togs i protest mot att Israels regering i tisdags kväll tillfälligt stoppade kontantöverföringen efter att israeliska soldater längs med gränsen till Gaza utsattes för skottlossning vid två tillfällen tidigare i veckan. En talesman för Hamas kallade Israels agerande för ”utpressning” och uppgav att Gazas befolkning inte tänker låta sig utnyttjas i ”den interna sionistiska valrörelsen”.
Biståndet från Qatar, totalt 90 miljoner dollar i sex månatliga utbetalningar, är avsett att stävja den svåra humanitära situationen i Gaza. Pengarna går främst till att betala den lilla landremsans tiotusentals statsanställda, som den palestinska myndigheten i Ramalla inte har betalat ut lön till sedan i mitten av 2018. En mindre del av biståndet är avsett för områdets fattigaste befolkning, bland vilken det i det närmaste råder hungersnöd. Då det föreligger en reell risk att den humanitära situationen i Gaza kan leda till en total samhällskollaps utgör den också ett direkt hot mot Hamas grepp om makten. Biståndet syftar därför till att förhindra politiskt kaos, vilket i sin tur beräknas minska risken för våldsutrbott mellan Hamas och Israel. Detta resonemang, med små variationer, delas av såväl Qatar, Hamas och Israel, vilket förklarar varför Israels regering sedan i november har tillåtit den qatariske diplomaten Mohammed al-Emadi att en gång i månaden resa in till Gaza via Israel – trots att Israel och Qatar inte har några diplomatiska förbindelser – med flera resväskor fulla med hundradollarsedlar.
Bland den israeliska allmänheten finns det en viss förståelse för logiken bakom regeringens agerande, men samtidigt råder ett utbrett missnöje mot att Israel på detta sätt aktivt medverkar till att hålla terroristorganisationen Hamas vid liv. Israeliska demonstranter försökte därför både i november och december att fysiskt blockera den qatariska diplomatiska delegationen vid gränsen till Gaza, dock utan framgång. Regeringen höll fast vid sitt pragmatiska förhållningssätt även efter att Hamas efter den första utbetalningen i november utsatte Israel för den mest intensiva raketbeskjutningen sedan kriget sommaren 2014. Bortsett från dessa våldsamma dygn i mitten av november när ännu ett storkrig tycktes oundvikligt har dock våldsnivån i Gaza sjunkit markant sedan Qatars pengar började flöda in i området, vilket utgör en stark motivationsfaktor för regeringen med premiärminister Binyamin Netanyahu i spetsen att tills vidare tillåta biståndsutbetalningarna. Även begränsade sammandrabbningar mellan Israel och Hamas, som de två incidenterna i början av veckan när israeliska trupper besköts och en soldat skadades, ändrar dock regeringens ekvation. Dels vill man markera för Hamas att terroristorganisationen måste uppfylla sin del av det informella avtalet och stävja våldet, och dels är det politiskt känsligt i den pågående valrörelsen att ge sken av att vara svag inför landets svurna fiender. Tisdagskvällens regeringsbeslut att förhindra utbetalningen, som sedan reverserades mindre än 48 timmar senare, visar hur vansklig denna balansakt är.
Hamas beslut att inte ta emot den tredje utbetalningen av biståndet från Qatar innebär alltså en rejäl käpp i hjulet på regeringens plan att hålla situationen i Gaza under kontroll fram till valet den 9 april. Israels försvarsstyrkor befarar nu en ökad risk för ytterligare en våldsupptrappning och placerade därför under gårdagen ut ytterligare pjäser av raketförsvarssystemet Järnkupolen i södra och centrala Israel. Trupperna längs med gränsen till Gaza har fått förstärkningar, då dagens planerade demonstrationer vid gränsstaketet förväntas bli större och våldsammare än under föregående veckor. Samtidigt har Hamas trappat upp ordkriget och hotat med omedelbar och massiv vedergällning om Israel skulle gå till attack.
Paul Widen
Jerusalem