Ängsliga judar

“Juden som föreslog idén att skilja flyktingar från sina barn vid den mexikanska gränsen”, skrev den israeliske TV-journalisten Amichai Stein på Twitter den 17 juni 2018 (foto: skärmdump av Twitter)

Häromdagen blev jag uppmärksammad på en synnerligen tarvlig artikel i Dagens Nyheter skriven av Jackie Jakubowski. Nu publicerades den visserligen redan den 18 februari och är alltså inte purfärsk, men fenomenet som den är ett uttryck för är tyvärr ständigt aktuellt: judar som pekar ut förkastliga människor och samtidigt känner sig manade att framhäva, till och med betona, att dessa förkastliga människor är judar.

“President Donald Trumps dotter Ivanka och hennes man Jared Kushner är inte längre ‘USA:s mest illa omtyckta judar'”, inleder Jakubowski sin artikel, med hänvisning till den amerikanska (judiska) tidningen The Forwards årliga utdelning av denna titel till “en judisk amerikan som landets judar har anledning att skämmas över”. 2018 utsågs istället Stephen Miller, politisk rådgivare till president Donald Trump, till USA:s mest hatade jude, förklarar Jackubowski. Stephen Miller sägs ligga bakom några av Trumps mest kritiserade policybeslut, exempelvis familjeseparation av illegala immigranter, vilket i praktiken har resulterat i att tusentals barn hamnat i interneringsläger.

Vad har då Stephen Millers judiskhet med saken att göra? Inget alls, förstås. Hans idéer kan utan problem kritiseras helt på sina egna villkor, utan hänvisning till att han råkar vara en jude. De enda som tycker att hans etniska/religiösa tillhörighet är relevant är alltså andra judar. Ja, och antisemiter, förstås.

Nu befinner sig förstås Jackie Jackubowski i gott sällskap när han tar sig an detta märkliga ämne. Förutom i The Forward har Stephen Millers judiskhet även framhävts av israeliska journalister, och då helt utan krusiduller: “Juden som föreslog idén att skilja flyktingar från sina barn vid den mexikanska gränsen”, skrev exempelvis den israeliske TV-journalisten Amichai Stein på Twitter den 17 juni 2018 när han kommenterade Millers roll i beslutet. Ett annat iögonfallande exempel på samma fenomen gick att läsa i den engelskspråkiga nättidningen Times of Israel den 11 maj 2017, när USA:s vice justitieminister Rod Rosenstein oförhappandes fick ansvar för den så kallade Mueller-utredningen och många misstänkte att denne Rosenstein var en av president Trumps nickedockor. “Vem är då denne Rosenstein?” undrar artikelförfattaren, och fortsätter sedan: “Detta är hans bakgrund, hans judiska kopplingar, samt vad folk säger om honom nu.” Och vad hade Rod Rosensteins “judiska kopplingar” med hans arbete att göra? Inget alls, förstås.

Denna ängsliga judiska impuls att föregå antisemiternas förväntade angrepp genom att vara först med att fördöma verkliga eller misstänkta missgärningar begångna av andra judar resulterar alltså i artikelrubriker och formuleringar som man annars bara kan hitta på Radio Islams hemsida eller i SMR:s tidning Nationellt Motstånd. Men eftersom det är judar som skriver dessa artiklar är det okej. Att Jackie Jackubowskis artikel publicerades i DN och inte i en renodlat judisk publikation är emellertid lite märkligt, eftersom de outtalade men ack så uppenbara publicistiska riktlinjerna i svenska dagstidningar annars föreskriver att etnisk tillhörighet inte ens får uppges när det är en viktig del av polisens signalement för en efterlyst brottsling. DN gör alltså ett avsteg från riktlinjerna för att kunna föra en ohämmad diskussion om den förkastlige juden Miller, som viskar sina ondskefulla råd i Trumps öra och som bevisligen “inget har lärt av sin släkts erfarenhet”, som vi blir informerade om redan i ingressen.

Här kommer ett annat besynnerligt fenomen till uttryck som om möjligt är ännu mer uppseendeväckande än det första, men också det ständigt aktuellt: uppfattningen att det judiska folkets historiska erfarenhet av oförrätter borde ha resulterat i “snälla” judar. Det judiska folkets lidande är ensamt i världen om att ha ett slags kollektivt, pedagogiskt syfte: lidandet är menat att lära judarna en läxa. Få saker är därför så provocerande som judar som skamlöst framlever sina liv som Stephen Miller, till synes utan att ha lärt sig sin läxa. Det är nästan att man önskar att de fick bakläxa, eller hur?

Paul Widen

Jerusalem


Senaste inläggen
Prenumerera

Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 398Det här inlägget:
  • 993060Läsningar totalt:
  • 239Läsningar idag:
  • 812920Besökare totalt:
  • 220Besökare idag:
  • 2Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen