Netanyahu ansöker om åtalsimmunitet

Israels tillförordnade premiärminister Binyamin Netanyahu under sitt direktsända uttalande den 1 januari 2020 (foto: skärmdump)

Israels tillförordnade premiärminister Binyamin Netanyahu överlämnade igår kväll en formell ansökan om åtalsimmunitet till talmannen för Knesset (parlamentet) Yuli Edelstein. I ett kort direktsänt uttalande förklarade Netanyahu att han baserade sin ansökan på en lagklausul som gör det möjligt för knessetledamöter att begära åtalsimmunitet om det aktuella åtalet strider mot väljarkårens vilja. Genom att hänvisa till lagklausulen lyckades han i sammanhanget undvika att använda ordet “immunitet”, och istället betona sin lagstadgade “rättighet, plikt och uppdrag att fortsätta betjäna er för Israels framtid”. Han underströk även att hans ansökan är tidsbegränsad och att han till fullo avser att bemöta alla åtalspunkter i domstol – men först efter att ha fullgjort sitt uppdrag. Därefter ändrade Netanyahu snabbt tonläge och gick till attack mot både sina politiska motståndare och mot justitiekanslern och statsåklagaren. Han förklarade att han avser att fortsätta leda Israel i ytterligare många år, och lovade att stoppa Iran, definiera Israels gränser, ingå en officiell försvarspakt med USA, nå fredsfördrag med ytterligare arabländer, samt utöka israelisk suveränitet till att omfatta delar av Västbanken (dvs de facto annektering).

Netanyahus ansökan om åtalsimmunitet måste godkännas av en majoritet av Knesset för att vinna laga kraft, men en omröstning i frågan kan dröja till efter nyvalet den 2 mars, då Knessets konstitutionsutskott, som först måste behandla frågan, i princip inte har varit verksamt sedan i slutet av december 2018. En majoritet av Knesset kan visserligen redan nu begära att konstitutionsutskottet sammankallas för att behandla frågan, men en sådan votering kan bara utlysas av talman Edelstein, som med hänvisning till etablerad praxis kan avslå begäran om votering. I nuläget tyder därför det mesta på att Knesset, som formellt upplöstes den 12 december 2019, inte kommer att ta ställning till Netanyahus ansökan förrän en ny regering är tillsatt och konstitutionsutskottet återbemannas. Värt att nämna är dock att en majoritet av det nuvarande – upplösta – Knesset ser ut att motsätta sig åtalsimmunitet för Netanyahu, och att det som förhindrar denna majoritet från att hävda sin vilja är det mer än årslånga politiska dödläget, som har gjort att Knessets procedurfrågor i allt högre utsträckning har kommit att förfäktas när de är politiskt gynnsamma för det egna partiet, eller försakas när de inte är det. I det politiska drama som nu utspelar sig anklagar därför i princip samtliga aktörer sina politiska motståndare för att utnyttja dödläget för sin egen odemokratiska vinning, samtidigt som man utmålar det egna agerandet som ett bålverk som säkerställer landets demokratiska ordning.

De aktörer och institutioner som är tänkta att stå över politiska överväganden – högsta domstolen, justitiekanslern, statsåklagaren, poliskåren och Knessets talman – har också kommit att misstänkliggöras. Det största ansvaret för detta vilar på Netanyahu, som i allt högre utsträckning har kommit att utmåla sig själv som ett offer för ett politisk häxjakt, i vilken polisen och landets samlade domstolsväsende har gaddat ihop sig för att försöka kuppa bort honom från makten. När högsta domstolen i tisdags skulle avgöra om Netanyahu har rätt att bilda en ny regering när han står åtalad för förskingring, trolöshet mot huvudman och mutbrott, valde den dock att tills vidare bordlägga frågan efter att ha hört båda sidornas argument. Det är oklart när domstolen ämnar ta upp frågan igen. Justitiekanslern har också tydligt markerat att han inte vill ta ställning i denna så politiskt laddada fråga, i synnerhet under en pågående valkampanj.

Nyvalet om exakt två månader ser nu ut att bli en folkomröstning, kanske inte om huruvida Binyamin Netanyahu är skyldig eller oskyldig, men åtminstone om huruvida han bör ställas inför rätta eller inte. Om, som Netanyahu nu desperat hoppas, högerblocket vinner minst 61 av Knessets 120 mandat, kommer han att kunna bilda en ny koalitionsregering och ha en majoritet bakom sig när Knesset så småningom tar ställning till hans ansökan om åtalsimmunitet. Opinionsläget har dock bara förändrats marginellt under det gångna året, och den politiska verklighet som resulterade i regeringskollapsen i december 2018 är i princip oförändrad. Det sekulära högerpartiet Yisrael Beitenu innehar alltjämt vågmästarrollen, förutan vilket högerblocket inte är i närheten av en majoritet, och dess partiledare Avigdor Liberman uppgav igår kväll att han motsätter sig Netanyahus ansökan om åtalsimmunitet. Netanyahus enda chans att undvika åtal är därför att det politiska dödläget fortsätter även efter nyvalet den 2 mars, eftersom Knesset inte ser ut att kunna ta ställning till frågan om åtalsimmunitet förrän en ny regering är tillsatt.

Paul Widen

Jerusalem


Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 222Det här inlägget:
  • 1075628Läsningar totalt:
  • 202Läsningar idag:
  • 881571Besökare totalt:
  • 189Besökare idag:
  • 1Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen