Valresultatet i USA: bra för judarna?

77% av de judiska väljarna i USA uppgav innan valet att de planerade att rösta på Joe Biden (t.h.) och Kamala Harris (t.v.) i presidentvalet.

Rösträkningen efter valet i USA är fortfarande inte helt avslutad, men i nuläget tyder nästan allting på att utmanaren Joe Biden vann över den sittande presidenten Donald Trump. Vad som däremot står bortom allt tvivel är att en förkrossande majoritet av den judiska väljarkåren i USA röstade på Biden (77%), medan bara en liten minoritet röstade på Trump (21%). Men när judiska israeler nyligen tillfrågades vilken av de två kandidaterna de tror vore bäst för Israel blev resultatet nästan exakt det omvända: 70% svarade Trump, medan bara 13% svarade Biden.

Den iögonfallande diskrepansen i denna viktiga fråga mellan judarna i USA och judarna i Israel har jag funderat på väldigt mycket de senaste fyra åren. I debatten i Israel har den ofta lyfts fram som en stark indikation på det snabbt växande ideologiska avståndet mellan Israel och den judiska diasporan, ett avstånd som riskerar att äventyra den starka relationen mellan de två länderna. Samförståndet mellan Israel och den judiska diasporan har nämligen en säkerhetspolitisk dimension som i princip alla i Israel är överens om. Eftersom det ideologiska avståndet har blivit tydligare än någonsin de senaste fyra åren fruktar många israeliska beslutsfattare att det nära samarbetet mellan den republikanske Trump och regeringen i Jerusalem på längre sikt kan komma att medföra ett alltför högt pris.

Grunden för hela den här diskussionen är en fråga som har varit aktuell inom judendomen sedan Salomos tempel i Jerusalem förstördes för över 2500 år sedan: hur bör judar förhålla sig till den politiska makten i diasporan? Det hebreiska Bibeln (dvs Gamla testamentet) presenterar flera möjliga förhållningssätt, bland annat i berättelserna om Josef och Daniel, men det är utan tvekan Esters bok som historiskt sett har ansetts erbjuda det bästa svaret.

Esters bok nämner som bekant inte Gud en enda gång. Den beskriver hur det judiska folket motvilligt tvingas in i en politisk intrig med extremt höga insatser (det judiska folkets själva existens) men där Gud är helt tyst: han ger inga tecken, erbjuder ingen vägledning och utför inga mirakel. Istället tvingas judarna själva ta ensamt ansvar för sin överlevnad genom att definiera sina politiska målsättningar, identifiera hot, besluta vilka principer som bör vara orubbliga och vilka man är villig att kompromissa om, föreslå lösningar, planera och intrigera. När det judiska folket räddas undan den onde Hamans planerade folkmord sker det alltså inte genom ett under från Gud, utan som ett resultat av ett mycket skickligt utfört politiskt spel, i vilket kung Ahasveros tålmodigt manipuleras av Ester och Mordechai, samtidigt som den onde Haman luras in i en fälla.

När man läser Esters bok idag inser man att den innehåller slående paralleller till nutiden. President Trump är i allt väsentligt kung Ahasveros: narcissistisk, osäker, impulsiv, lättmanipulerad och otålig. Och i Trumps närmaste krets finns det, precis som i kung Ahasveros hov, judar med mycket stort inflytande.

Det faktum att flera av Trumps rådgivare är judar har orsakat stort obehag bland just judar, vilket jag har uppmärksammat tidigare, judar som anser det vara missklädsamt för judar att beblanda sig med vad man anser vara en moraliskt förkastlig politisk aktör. Varje jude vid Trumps sida uppfattas därför som en shanda (jiddisch för “skam”), ett brott mot det moraliska imperativ som den judiska identiteten anses medföra. Att Israels premiärminister Binyamin Netanyahu har varit en av Trumps mest okritiska supportrar de senaste fyra åren har därför varit mycket penibelt för dessa judar. Även om många av Trumps beslut har varit enormt gynnsamma för Israel och har välkomnats av en bred majoritet av landets befolkning, är man beklämd över att besluten är ett resultat av det nära samarbetet mellan Trump och Netanyahu. Man vill alltså inte stå i tacksamhetsskuld till någon som man uppfattar som förhatlig.

I Esters bok uttrycker emellertid varken Ester eller “juden Mordechai” några som helst invändningar mot att tjäna kung Ahasveros, vars moraliska förkastlighet faktiskt överträffar Trumps dito. Det finns visserligen en gräns, vilket har påpekats av den israeliske politiske filosofen Yoram Hazony i hans excellenta bok God and Politics in Esther, men denna gräns har inget med kungens moraliska kaliber att göra. Politik är som bekant det möjligas konst. När man hotas av folkmord måste man befatta sig med de som besitter den politiska makten, oavsett hur moraliskt förkastliga man må finna dem. Och hot mot judars säkerhet har varit en återkommande angelägenhet i diasporan lika länge som diasporan har existerat. “Är det bra för judarna?” har därför alltid varit den viktigaste frågeställningen i judisk diasporapolitik.

De som har följt det navelskådande judiska resonemanget till denna punkt (grattis!) inser den historiska ironin i det som nu utspelar sig framför våra ögon. Netanyahu, som i egenskap av Israels premiärminister ska representera en ny sorts jude – den israeliske sabra-juden, stark, självsäker och oberoende – har de senaste fyra åren agerat ack så pragmatiskt som en undergiven diaspora-jude för att vinna Trumps favör, med hämningslöst smicker och hatten i hand. Samtidigt har den absoluta merparten av den amerikanska judenheten, den judiska diasporan par excellence, i all sin neurotiska och matallergiska småborgerlighet, faktiskt agerat som helt oberoende politiska aktörer och känt sig fria att öppet motarbeta Trump av rent ideologiska skäl. Rollerna är alltså helt omvända.

Fascinerande, eller hur?

Paul Widen

Jerusalem

Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 299Det här inlägget:
  • 1115683Läsningar totalt:
  • 62Läsningar idag:
  • 916637Besökare totalt:
  • 60Besökare idag:
  • 0Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen