Israel, Iran och det stundande maktskiftet i USA

Ett israeliskt stridsflygplan av modell F-35I under en övning 2019 (foto: IAF)

Syrisk statskontrollerad media uppgav natten till onsdagen att israeliska stridsflygplan hade utfört bombräder mot militära mål utanför huvudstaden Damaskus, samt i närheten av vapenstilleståndsgränsen mellan Israel och Syrien på Golanhöjderna. Israel har i vanlig ordning inte kommenterat uppgifterna, men bombräderna följer samma mönster som liknande attacker mot militära mål i Syrien tillhörande den libanesiska terroristorganisationen Hezballah och Irans republikanska garde och som Israel allmänt tros ligga bakom.

Inga människor uppges ha dödats i nattens bombräder. För precis en vecka sedan uppgav dock den syriska regimen att tre av dess soldater hade dödats i liknande en flygattack. Israel tog då ovanligt nog på sig ansvaret för attacken och förklarade att den hade utförts som svar på att tre försåtsmineringar hade placerats ut längs med en gränsväg som brukar patrulleras av israeliska soldater. Enligt obekräftade uppgifter ska även minst 10 iranska soldater ha dödats i under den nattens bombräder. Saeed Khatibzadeh, en talesperson för Irans utrikesministerium, utlovade då ett “förkrossande” svar om Israel fortsätter att attackera Irans installationer i Syrien. Han sa att Israel förstår att tiden har runnit ut för den här typen av attacker, en förmodad hänvisning till att Joe Biden kommer att efterträda Donald Trump som USA:s president den 20 januari nästa år och då förväntas anta en mindre generös hållning gentemot Israel.

Det nära stundande maktskiftet i USA lär emellertid inte påverka Israels policy i Syrien, som i princip har varit oförändrad sedan 2011. Israels uttalade mål är att förvägra Iran fotfäste i landet, samt att förhindra att avancerade vapen överförs till Hezballah. Även under Barack Obamas presidentperiod var USA införstådd med detta. Troligen kommer därför inga större förändringar att ske på detta område när Joe Biden flyttar in i Vita huset om knappt två månader.

Den punkt på vilken Israel och den tillträdande Biden-administrationen däremot har starkt skilda åsikter är Irans kärnenergiprogram. Biden har för avsikt att försöka återansluta USA till det så kallade JCPOA-avtalet som nåddes 2015 P5+1-nationerna och Iran, som kritiserades mycket starkt av Israel och flera arabstater. Under ledning av Donald Trump lämnade USA avtalet 2017, för att sedan successivt öka pressen på Iran genom bland annat ekonomiska sanktioner. USA:s och Israels gemensamma och kompromisslösa hållning gentemot Iran de senaste fyra åren anses allmän ha spelat en nyckelroll i fredsavtalen mellan Israel och Förenade arabemiraten och Bahrain, som också uppfattar Iran som det största hotet mot freden i regionen.

Den stora frågan är därför om Israel kommer att utnyttja den korta tid som återstår av Donald Trumps presidentperiod för att en gång för alla eliminera kärnvapenhotet från Iran genom att förstöra landets samtliga kärnenergiinstallationer. Många bedömare menar att detta inte längre vore möjligt med de konventionella vapen som Israel har tillgång till, då minst en viktig anläggning har byggts djupt ner i berggrunden för att skydda den mot eventuella bombattacker. Däremot har USA flera olika så kallade “bunker busters”, som är kapabla att förstöra djupt belägna mål med mycket kraftfulla konventionella sprägmedel. Om Israel inte vill riskera en attack som bara skadar men inte förstör alla installationer behöver man alltså troligtvis USA:s hjälp.

Stämningen i Israel påminner på många sätt om stämningen efter Barack Obamas seger i presidentvalet 2008. Även då spekulerades det att de drygt 10 veckorna som återstod innan maktskiftet i Washington var Israels sista realistiska chans att slå till mot Iran. Det stora skillnaden är att USA:s dåvarande president George W. Bush tydligt hade markerat att han motsatte sig en attack. President Trump uppges dock i förra veckan ha diskuterat med sina närmaste rådgivare om det vore möjligt att attackera Irans kärnenergiinstallationer innan han lämnar ifrån sig makten i januari. Även om han avråddes från detta tyder händelsen på att den sittande presidenten har en helt annan inställning till Iran än Bush.

Paul Widen

Jerusalem

Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 251Det här inlägget:
  • 1127481Läsningar totalt:
  • 98Läsningar idag:
  • 927488Besökare totalt:
  • 95Besökare idag:
  • 2Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen