Nästa krig

Under våren brukar det spekuleras friskt i Sverige om sommaren kommer att bli varm och solig eller kall och regnig. För ett par år sedan pågick en liknande diskussion i Israel under vårmånaderna: Blir det krig till sommaren? Olika experter svarande ömsom ja, ömsom nej. De menade att Israels fiender (Iran och Syrien, med sina ombud Hamas och Hizballah) stod att tjäna, alternativt förlora, på en militär provokation. Själva diskussionen grundade sig alltså på uppfattningen att en urladdning var på väg.

Sedan dess har situationen förändrats radikalt i Mellanöstern. Den stabilitet och förutsägbarhet som erbjöds av de sekulära diktatorerna i Egypten och Syrien har rubbats i grunden av de folkliga upproren som inleddes i Tunisien i december och sedan spred sig som en löpeld över hela arabvärlden. En helt ny maktbalans råder, men till skillnad från den tidigare maktbalansen är den nuvarande situationen fortfarande oförutsägbar och fundamentalt instabil. Spekulationerna kring ett eventuellt krigsutbrott till sommaren har därför uteblivit i år, eftersom ekvationen innehåller alldeles för många okända faktorer för att man ska våga gissa. I princip alla menar dock fortfarande att urladdningen bara är en tidsfråga.

Tidigare i år publicerade Israels försvarsstyrkor (IDF) en karta över 950 Hizballapositioner och raketlager i södra Libanon. Idag räknar IDF med att terroristorganisationen i fråga sitter på över 50000 raketer, inklusive ett antal långdistansrobotar av typen Scud som förvaras i Syrien. Detta är mer än fyra gånger så många raketer som Hizballah hade precis innan det andra libanonkriget bröt ut sommaren 2006. Då, för fem år sedan, hade IDF markerat 200 mål i södra Libanon, raketlager och kommunikationscentraler som slogs ut av israeliska stridsflygplan under bombräder den första natten.

Hizballahs officiella raison d’être är att befria libanesiskt territorium ockuperat av Israel. Trots att FN har deklarerat att Israel sedan i maj 2000 inte längre ockuperar något libanesiskt territorium hävdar Hizballah att ett 22 kvadratkilometer stort område på Golanhöjderna som Israel erövrade från Syrien 1967 i själva verket tillhör Libanon. Med hjälp av denna teknikalitet försvarar alltså Hizballah sin fortsatta existens.

I själva verket är dock Hizballahs egentliga funktion att tjäna Syriens och Irans syften. Syriens och Irans stöd till terroristorganisationen i form av vapen och pengar kan ses som en sorts livförsäkring: En israelisk attack mot Syrien eller Iran kommer automatiskt att leda till att tiotusentals raketer kommer att avfyras mot Israel från södra Libanon. En provokation av Hizballah kan även användas om det skulle finnas ett akut behov i Iran eller Syrien av att avleda världens uppmärksamhet från något som pågår i dessa länder. Den senaste tidens folkliga protester i Syrien, som hittills har resulterat i över 1500 dödsoffer, skulle i värsta fall kunna driva diktatorn Bashar al-Assad att spela ut sitt Hizballah-kort. Den cyniska logiken är enkel att följa: Genom att driva Hizballah till en konfrontation med Israel, i vilken Libanons civilbefolkning skulle hamna i korselden, skulle Assad, med sitt stöd till Hizballah, kunna anklaga sina interna syriska motståndare för att vara lierade med Israel, arabernas ärkefiende. “Bara Israel tjänar på attackerna mot mig,” skulle han kunna säga, ett resonemang som även vissa svenska författare begagnar sig av.

“Hela Israel kommer att vara i frontlinjen i nästa krig,” varnade idag Israels förre försvarsminister Shaul Mofaz i ett möte i Knessets utrikes- och försvarsutskott. Missiler kommer att regna ner i varje del av landet och långdistansraketer kommer även att slå ner i Jerusalem och Tel Aviv. I nästa krig kommer ingen del av Israels civilbefolkning att skonas. Mofaz menade att det måste till en radikal förändring i tänkandet för att förbereda landet för denna situation.

Under det andra libanonkriget sommaren 2006 flydde 350000 människor från norra Israel till samhällen som låg utom räckhåll för Hizballas raketer. I nästa krig kommer det inte att finnas några samhällen i Israel som ligger utom räckhåll för raketterrorn. Denna sårbarhet utmanar själva syftet med Staten Israel. För Israels del kommer därför nästa krig inte att handla om att vinna taktiska fördelar, utan att justera den strategiskt ohållbara situation som nu råder.

Paul Widen, Jerusalem

Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 160Det här inlägget:
  • 1189660Läsningar totalt:
  • 79Läsningar idag:
  • 983711Besökare totalt:
  • 76Besökare idag:
  • 0Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen