Presidentval och (kanske) ny regering

Presidentkandidaterna Isaac Herzog och Miriam Peretz, strax innan dagens omröstning i Knesset

(foto: Dani Shem Tov)

Senaste klockan 23:59 inatt måste den israeliske oppositionsledaren Yair Lapid presentera sin koalitionsregering för landets president Reuven Rivlin. Intensiva förhandlingar har pågått de senaste dagarna mellan de sammanlagt åtta partier som måste komma överens för att koalitionen ska bli verklighet. Partierna omfattar en aldrig tidigare skådad politiskt bredd i koalitionssammanhang: tre högerpartier, två centerpartier, två vänsterpartier och ett islamistiskt parti. Sammanlagt omfattar de ändå bara absolut minsta möjliga majoritet, dvs. 61 av Knessets (Israels parlament) 120 mandat. Det som förenar dem är framförallt viljan att avsätta Binyamin Netanyahu, som har varit premiärminister sedan 2009, men också viljan att undvika ett femte nyval på bara två och ett halvt år. För att komma överens måste alltså samtliga partier godkänna långtgående kompromisser i väldigt många dagsaktuella politiska frågor, där de ofta står på diametralt olika sidor. Den nya koalitionsregeringen, om den blir av, förväntas därför främst bara bevara status quo, medan man försöker få landet på rätt köl igen efter det över två år långa politiska dödläget.

Idag var det dessutom presidentval i Israel, vilket dock var betydligt mindre dramatiskt än det låter. Presidentämbetet är i princip ceremoniellt, ungefär som den svenska tronen alltså, och det är inte allmänheten som väljer presidenten. Istället är det Knessets 120 ledamöter som vart sjunde år utser statsledaren. Valet stod denna gång mellan två kandidater: Isaac Herzog, före detta ledare för Arbetarpartiet, son till Israels sjätte president Chaim Herzog och ingift i landets politiska och militära elit, och Miriam Peretz, dotter till analfabeter, delvis uppvuxen i ett flyktingläger i Negev-öknen, verksam under många år som lärare och författare och välkänd för att ha förlorat två av sina söner i krig, en i Libanon och en i Gaza. Klockan 11 inleddes den hemliga omröstningen och resultatet offentliggjordes vid lunchtid: Isaac Herzog vann, med hela 87 röster, den största majoriteten någonsin i ett israeliskt presidentval. Han tillträder den 9 juli.

Valet var kanske inte så dramatiskt, men det visar på ett nästan didaktiskt sätt den stora etniska, religiösa, socioekonomiska och politiska bredden i Israel. Herzog beskrivs ofta som det närmaste Israel har till en politisk adel. Han föddes i Tel Aviv, hans farfar var Israels chefsrabbin, hans pappa var alltså president, och själv innehade han flera ministerposter och var okarismatisk och framgångslös partiledare för den beskedliga vänstern innan han utsågs till chef för den statsägda organisationen Jewish Agency. Peretz, å andra sidan, föddes i Casablanca i Marocko. Hennes familj flydde till Israel när hon var nio år gammal, där de placerades i ett tältläger utanför Be’er Sheva. Trots en hård och fattig uppväxt var hon framgångsrik i skolan och studerade litteraturvetenskap på universitetet. Hon gifte sig tidigt och flyttade med sin man till en israelisk bosättning i Sinai. När den evakuerades flyttade familjen till en bosättning på Västbanken. Där blev Peretz sedermera rektor för en skola. 1998 dödades hennes äldste son Uriel i strid i Libanon. Därefter blev hon känd i hela landet som en sörjande mor till en stupad soldat. 2003 avled hennes man Eliezer efter en lång tids sjukdom, och sju år senare stupade ytterligare en av hennes söner, Eliraz i strid, denna gång i Gaza. Hennes tunga öde har mötts med stor sympati i Israel, men framförallt har Peretz beundrats för sin optimism och uthållighet. Hon har lätt till både skratt och gråt, och hon tycker om att kramas.

Exakt hur Knessets ledamöter röstade vet vi alltså inte, bara att Herzog fick 87 röster och Peretz 23. Men att många i övrigt “progressiva” ledamöter röstade på den privilegierade mannen är uppenbart, liksom att vissa “konservativa” ledamöter röstade på den tappra änkan. Det är också uppenbart att många religiösa röstade på den sekuläre Herzog, medan den traditionellt religiösa Peretz förmodligen fick flera av hennes röster från sekulära knessetledamöter. Så ser de ofta motsägelsefulla skiljelinjerna ut i Israel.

Paul Widen

Jerusalem

Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 170Det här inlägget:
  • 1188818Läsningar totalt:
  • 4Läsningar idag:
  • 982907Besökare totalt:
  • 4Besökare idag:
  • 0Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen