Israels perspektiv på situationen i Egypten
Häromdagen lyssnade jag på ett föredrag av Raphael Israeli, professor i islams, Mellanösterns och Kinas historia vid Hebrew University här i Jerusalem. Föredraget hade temat ”Regeringskrisen i Egypten och arabvärlden” och hade lockat drygt 20 journalister, som efter föredraget ställde en rad initierade frågor. Svaret på många av frågorna var kort och gott, ”Jag vet inte.”
Ingen vet nämligen vad som kommer att hända i Egypten. En helt ny situation har uppstått, och många aktörer beter sig på ett obegripligt och oförutsägbart sätt, vilket gör att alla expertutlåtanden egentligen bara är vilda gissningar. Vem hade till exempel för bara två veckor sedan kunnat ana att USA:s president Barack Obama skulle vända ryggen åt Egyptens president Hosni Mubarak, som har varit USA:s främsta bundsförvant i arabvärlden i över 30 år?
För Israels del är det väldigt mycket som står på spel: Fredsavtalet med Egypten från 1979 säkerställde Israels södra front och var det första steget i normaliseringsprocessen med arabvärlden. Väldigt mycket återstår naturligtvis i den processen, men om en ny regering i Egypten skulle dra sig ur fredsavtalet med Israel vore det likvärdigt med att vrida tillbaka klockan till oktober 1973. Skillnaden är bara att Egypens armé idag inte längre är beväpnad med ryskt överskottsmateriel, utan toppmoderna amerikanska vapenplattformar.
När Israels premiärminister Binyamin Netanyahu uttalade sig i veckan som gick var han därför väldigt försiktig. Han betonade hur viktig freden med Egypten är för Israel och uppmanade världssamfundet att kräva att en eventuell ny regering i Egypten ska respektera ingångna avtal. Vidare påpekade han det uppenbara att Israel är en demokrati och att Israel därför stöder demokratiska och liberala framsteg i arabvärlden. Han avslutade dock uttalandet med att varna för en situation i vilken extremistiska krafter utnyttjar demokratiska processer för att främja antidemokratiska mål. Resultatet av en sådan utveckling vore ”dåligt för freden och dåligt för demokratin,” sa Netanyahu. Veckans underdrift.
Spänningarna mellan Egypten och Israel ökade natten mellan fredagen och lördagen, då naturgasledningen mellan Egypten och Israel exploderade några kilometer väster om gränsen. Från officiellt Egyptiskt håll påstods det vara fråga om en olycka, men en anonym källa på den drabbade pumpstationen hävdade att explosionen hade orsakats av sabotage. Egypten förser Israel med 40% av landets naturgasbehov. Incidenten kommer dock inte direkt att påverka Israels elproduktion i nuläget, enligt israeliska myndigheter.
Mer oroväckande är storgrälet mellan Israels försvarsminister Ehud Barak och den avgående stabschefen för Israels försvarsstyrkor (IDF) Gabi Ashkenazi. Grälet har pågått i flera månader, men fick nytt liv då det blev känt att den tilltänkte efterträdaren Yoav Galant i strid mot lagen hade lagt beslag på mark i anslutning till sin villatomt. Generalmajor Benny Gantz kommer istället att tillträda som tillförordnad stabschef då Ashkenazi avgår den 14 februari, men många kritiker menar att försvarsminister Barak sätter landets säkerhet på spel genom att inte förlänga Ashkenazis mandat med ett halvår tills en efterträdare har utsetts. Med tanke på den ytterst känsliga situation som nu råder i Egypten önskar man att Israels militära ledarskap betedde sig mer ansvarsfullt.