Nyheter

Högsta domstolen avvaktar om koalitionsavtal

Högsta domstolens ordförande Esther Hayut (t.h.) och hennes kollega Hanan Melcer (t.v.) under tisdagens överläggningar (foto: skärmdump, GPO)

Lite drygt två dygn återstår innan Knesset (Israels parlament) måste informera president Reuven Rivlin om en majoritet av ledamöterna stöder det extremt detaljerade koalitionsavtalet som har utarbetats av de tills nyligen rivaliserande partierna Likud och Kachol Velavan. Teoretiskt sett finns en sådan majoritet, men innan den kan presenteras för presidenten måste Knesset först rösta igenom ett antal lagändringar, då koalitionsavtalet innehåller en mängd klausuler som inte har stöd i nuvarande lagstiftning. De föreslagna lagändringarna saknar motstycke i staten Israels historia och har mött hård kritik, både från den blivande oppositionen och från oberoende organisationer i det israeliska civilsamhället. Högsta domstolen (HD) har därför tagit emot inte mindre än åtta framställanden som ifrågasätter koalitionsavtalets giltighet.

HD har en dubbel roll i Israel, dels som högsta appellationsdomstol (Beit HaMishpat HaEliyon) och dels som domstol i första instans (Beit Mishpat Gavoah Letzedek). Som första instans avgör den exempelvis om myndighetsbeslut är lagliga eller inte, och det var i denna egenskap som HD igår och idag höll överläggningar om lagligheten i koalitionsavtalet. Pga den pågående coronapandemin och de rådande restriktionerna på folksamlingar sändes överläggningarna i direktsändning.

Söndagens överläggningar ägnades åt huruvida den tillförordnade premiärministern Binyamin Netanyahu överhuvudtaget kan utses till ordinarie premiärminister, då åtal väcktes mot honom den 28 januari i tre olika rättsfall. Israelisk lag kräver inte att en sittande premiärminister måste avgå om åtal väcks mot honom/henne, men den är oklar på huruvida en tillförordnad premiärminister mot vilken åtal har väckts kan bilda en ny regering. Måndagens överläggningar ägnades åt de många klausulerna i koalitionsavtalet, vars uttalade syfte är att säkerställa den politiska stabiliteten under hanteringen av coronapandemin, men som kritiker menar begränsar Knessets makt på ett otillbörligt sätt, då avtalet exempelvis föreskriver att i princip alla lagförslag som inte är relaterade till coronakrisen läggs på is i minst sex månader.

Den som hade hoppats på ett omgående avgörande hoppades dock förgäves. Först i slutet av veckan väntas ett domslut i ärendet, men redan idag förklarade domarpanelen (återigen) att den inte kan ta ställning till hypotetiska situationer. De föreslagna lagändringarna är ännu just bara förslag, och HD kan bara ta ställning till existerande lagar. Först efter att de har röstats igenom i Knesset kan alltså HD ta sig an frågan om de strider mot lagen, efter att en ny framställan har gjorts till HD – och efter att den nya koalitionsregeringen har presenterats för president Reuven Rivlin (om allt går som planerat). Att döma av domarnas resonemang under överläggningarna igår och idag är det dock troligt att åtminstone några klausuler i koalitionsavtalet kommer att ogiltigförklaras. Om så sker riskerar hela avtalet att kollapsa, uppger Likud och Kachol Velavan, eftersom varje detalj är avgörande för att säkerställa maktbalansen mellan de båda partierna. Helheten är helt beroende av varje individuell del, hävdar man. Det föreligger alltså en reell risk att koalitionsregeringen som nu är i antågande kan bli mycket kortlivad och att ännu ett nyval kan komma att utlysas inom en snar framtid.

Paul Widen

Jerusalem

Israel får en nationell nödlägesregering

Israels president Reuven Rivlin (mitten) bjöd in Binyamin Netanyahu (t.v.) och Benny Gantz (t.h.) till sitt residens den 15 mars och uppmanade dem att försöka nå en överenskommelse (foto: Koby Gideon, GPO)

Israels tillförordnade premiärminister Binyamin Netanyahu och ledaren för utmanarpartiet Kachol Velavan Benny Gantz undertecknade på måndagskvällen en mycket detaljerad överenskommelse som innebär att Israel efter 16 månader med en tillförordnad regering ser ut att få en ny koalitionsregering. De två politiska rivalerna nådde överenskommelsen i syfte att bilda en nationell nödlägesregering som effektivt kan leda landet under den pågående coronapandemin. Båda parterna tvingades därför till långtgående kompromisser, och inga lagförslag som är orelaterade till den pågående hälsokrisen kommer att tas upp för diskussion under de första sex månaderna. Överenskommelsen nåddes samtidigt som Israel inledde högtidlighållandet av Yom hazikaron lashoah velagvurah, den israeliska minnesdagen för Förintelsen offer.

Alla detaljer i kvällens överenskommelse är ännu inte offentliggjorda, men klart är att Kachol Velavan (som krympt till 17 mandat efter att ha splittrats från Yesh Atid/Telem) och Arbetarpartiet (två mandat) tillsammans ska få lika många ministerposter som Netanyahus högerblock, dvs Likud och de två ultraortodoxa partierna Yahadut Hatorah och Shas. Det nationalreligiösa partiet Yamina ser dock i nuläget ut att inte ansluta sig till den nya koalitionsregeringen, då det anser att Netanyahu har svikit alltför många högerprinciper i förhandlingarna med Gantz. Partiet såg dessutom ut att bara få en eller möjligen två ministerposter i den nya koalitionsregeringen, vilket talar för att det ansluter sig till oppositionen.

Enligt överenskommelsen kommer Binyamin Netanyahu att sitta kvar som premiärminister, medan Benny Gantz blir försvarsminister. Efter 18 månader är det sedan tänkt att Gantz ska överta rollen som premiärminister. Netanyahu kommer då istället att få titeln “vice premiärminister”, då lagen förbjuder honom från att inneha en ordinarie ministerpost eftersom han står åtalad för förskingring, trolöshet mot huvudman och mutbrott. Titeln kommer alltså att göra det tekniskt möjligt för Netanyahu att fortsätta vara en del av regeringen, men exakt vilken roll han då kommer att spela är ännu oklart.

Förutom försvarsministerposten kommer Kachol Velavan att få ytterligare ett antal tunga ministerposter, däribland utrikes- och justitieministerposterna. Partiets krav på inflytande har annars koncentrerats till de områden där man ansett att demokratiska principer under en längte tid har urholkats, exempelvis kommunikationsministeriet och kulturministeriet. Sammanlagt ser Kachol Velavan och Arbetarpartiet ut att få 16 ministerposter, i en regering bestående av 32 ministrar och 16 viceministrar – Israels genom tiderna största regering.

Yahadut Hatorah och Shas har ännu inte skrivit under överenskommelsen som nåddes ikväll, men väntas göra det inom kort. En formell koalitionsöverenskommelse ser dock ut att dröja tills nästa vecka. När det nu står klart att Netanyahu har fått mandat att fortsätta som premiärminister lär dessutom högsta domstolen (HD) slutligen ta ställning till om åtalen mot honom utgör ett hinder för detta. Om HD fattar ett sådant beslut föreskriver överenskommelsen mellan Netanyahu och Gantz att man river upp hela avtalet och istället utlyser nyval igen. Mycket annat kan sätta käppar i hjulen för den nya koalitionsregeringen innan den formellt tillsätts, vilket gör att det ännu är för tidigt att andas ut – varken av lättnad eller i uppgivenhet.

Paul Widen

Jerusalem

Habemus Papam?

Knessets talman Benny Gantz.

Den hätska och intensiva politiska utvecklingen i Israel tog igår torsdag en ny och helt oväntad riktning när den tillförordnade premiärministern Binyamin Netanyahu och ledaren för utmanarpartiet Kachol Velavan, Benny Gantz, nådde en preliminär överenskommelse om att bilda en samlingsregering. Vändningen kom bara några timmar innan Knesset (Israels parlament), efter att ha fått klartecken från högsta domstolen, skulle rösta om att tillsätta en ny talman. Det antogs allmänt att Meir Cohen från Kachol Velavan skulle vinna omröstningen med minsta möjliga majoritet, 61-59, och att partierna som hittills har varit enade i sin motsättning mot Netanyahu – men fundamentalt oense om allting annat – därmed skulle få kontroll över Knessets agenda. Det antogs vidare att ett lagförslag sedan skulle presenteras som skulle föreskriva att en premiärminister måste avgå från sin post om det väcks åtal emot honom/henne. Detta skulle slutligen tvinga bort Netanyahu från makten efter mer än 10 år (eller åtminstone göra det omöjligt för honom att bilda en ny regering), men exakt vad som skulle hända efter detta var oklart. Kachol Velavan hade i princip inga utsikter att kunna bilda en majoritetsregering utan stöd från Netanyahus Likud, och ett sådant stöd skulle med största sannolikhet utgå om Netanyahu skulle ha utmanövrerats. Ett fjärde val skulle därmed bli den enda lösningen, vilket kanske hade varit acceptabelt under mer normala omständigheter, men under den pågående världsvida coronapandemin vore det oerhört vanskligt.

Benny Gantz bröt därför sitt heligaste vallöfte: att inte under några omständigheter sätta sig i en koalitionsregering under ledning av en brottsåtalad premiärminister. Koalitionsförhandlingar, eller åtminstone kontakter, mellan Likud och Kachol Velavan har pågått i nästan ett år, vilket gjorde att ryktena som började spridas igår morse var svåra att ta på allvar, men sedan hände allt väldigt fort: Meir Cohens kandidatur till talmansposten var plötsligt och oförklarligt inte längre aktuell, och istället anmälde sig Benny Gantz själv som kandidat. Hans partikollegor Yair Lapid och Moshe “Boogie” Ya’alon gick ur partiets WhatsApp-grupp, och sedan splittrades själva partiet, som egentligen är en koalition av tre olika partier, i sina beståndsdelar: Lapids Yesh Atid, Ya’alons Telem och Gantzs Chosen. Därefter förklarade representanter för Netanyahus block med höger- och ultraortodoxa partier att man ämnade stödja Gantz kandidatur, som därmed säkrade en klar majoritet i Knesset. Han vann omröstningen, men anklagades för förräderi av sina forna partikollegor och övriga företrädare för oppositionen.

Förhandlingarna mellan Netanyahu och Gantz pågår fortfarande, vilket gör att många frågor ännu är obesvarade, men de ungefärliga konturerna av regeringsförslaget har redan börjat framträda i rapporter i media. Gantz kommer att fortsätta som talman tills ett slutgiltigt avtal har nåtts, som en sorts livförsäkring om Netanyahu skulle försöka utmanövrera honom. Därefter kommer han att tillträda som försvars- eller utrikesminister. Hans parti Chosen kommer att tilldelas lika många ministerposter som Netanyahus block med höger- och ultraortodoxa partier, däribland justitie-, kultur- och kommunikationsministerposterna, utöver försvars- och utrikesministerposterna. Binyamin Netanyahu kommer att fortsätta som premiärminister, men bara i 18 månader. Därefter är det tänkt att Gantz ska ta över. Vad som då kommer att hända med Netanyahu är oklart, liksom flera andra viktiga punkter kring vilka det råder stor oenighet mellan parterna. En slutgiltig överenskommelse går ännu inte att garantera.

“Yair, Boogie, tack för färden tillsammans under det gångna året”, skrev Gantz på Twitter strax efter midnatt till sina två forna partikollegor. “I mina ögon kommer ni alltid att vara patrioter som älskar staten och arbetar för den var ni än befinner er. Till syvende og sist anser jag att Israel inte bör dras in i ett fjärde val under en så utmanande period när staten hanterar Corona-krisen och dess konsekvenser, och om detta är vi oense. Israel framför allt”.

Paul Widen

Jerusalem

Svart flagg över Knesset

Svart flagg över Knesset.

Klockan 17:00 på onsdagen trädde ytterligare restriktioner i kraft i Israel för att sakta ner spridningen av coronaviruset i landet. Befolkningen har beordrats att hålla sig inomhus. Korta promenader är tillåtna, men man får inte gå längre än 100 meter från sin bostad, med undantag för bland annat mat- och medicininköp. De som bryter mot föreskrifterna riskerar kraftiga böter och fängelse i upp till sex månader. Ytterligare skärpning av restriktionerna – ett totalt utegångsförbud – uppges vara under övervägande.

2369 människor har testats positivt för coronaviruset i Israel hittills. Tillståndet för 39 av dem beskrivs som allvarligt. Fem människor har avlidit.

Hundratusentals människor har förlorat sina arbeten de senaste veckorna och arbetslösheten ligger nu på nästan 20%.

Samtidigt som landet befinner sig i ett hälsomässigt och ekonomiskt nödläge pågår det en politisk maktkamp som har utlöst en demokratisk kris utan motstycke i staten Israels historia. Israels högsta domstol (HD) beordrade i måndags talmannen för Knesset (Israels parlament) Yuli Edelstein att tillåta en omröstning om talmansposten, en omröstning som han sannolikt skulle förlora. Istället för att hörsamma domstolsbeslutet valde dock Edelstein idag att avgå, men avgången träder inte i kraft förrän på fredag och befriar honom alltså inte från domstolsbeslutet. Edelstein valde att ändå trotsa HD, som han anklagade för att överträda sina befogenheter. Han vidhöll att ingen omröstning kommer att ske – och ajournerade därefter Knesset.

Det går inte att överdriva betydelsen av Edelsteins agerande: den demokratiska ordningen i Israel har satts på undantag. Samtidigt som myndigheterna har beordrat befolkningen att lyda restriktioner som vore otänkbara för bara en månad sedan, har Knessets talman valt att öppet trotsa HD.

Trots det allvarliga hälsoläget i landet samlades idag ett tusental människor – varav många i bilar för att minska smittorisken – utanför Knesset för att protestera mot Edelsteins agerande (demonstrationer är fortfarande tillåtna, så länge deltagarna håller sig på två meters avstånd från varandra). Demonstranterna vajade svarta fanor för att understryka stundens allvar.

Paul Widen

Jerusalem

Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 1075639Läsningar totalt:
  • 213Läsningar idag:
  • 881582Besökare totalt:
  • 200Besökare idag:
  • 0Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen