Nyheter

Den mest omfattande raketbeskjutningen av Israel sedan sommaren 2014

Företrädare för de främsta terroristorganisationerna i Gaza uppvisar enighet under en presskonferens.

Minst 180 raketer och artillerigranater avfyrades från Gaza mot Israel på mindre än ett dygn innan beskjutningen plötsligt upphörde strax innan gryningen på onsdagen. Fyra människor skadades i attackerna, varav en måttligt, medan övriga fick lidrigare splitterskador. Begränsade materiella skador har även rapporterats från flera håll. Omkring 100 av de avfyrade projektilerna slog ner i Israel, eller skulle ha slagit ner i Israel om de inte hade skjutits ner av raketförsvarssystemet Järnkupolen. Resten nådde inte över gränsen, utan exploderade istället inne i Gaza. Dessa orsakade ironiskt nog mer skada i Gaza än de skador som åsamkades av projektilerna som slog ner i Israel. Bland annat förstördes en kraftstation som förser Gaza med elektricitet från Israel, som det beräknas ta flera dagar att reparera.

Den intensiva beskjutningen saknar motstycke sedan kriget mellan Israel och Hamas sommaren 2014. Som jämförelse avfyrades 35 raketer och granater från Gaza mot Israel under hela 2017, och sammanlagt omkring 80 under de nästan fyra år som gått sedan parterna ingick en informell vapenvila i augutsti 2014.

Israel besvarade beskjutningen med flygattacker i två omgångar mot sammanlagt 65 militära installationer i Gaza, bland annat vapendepåer, ammunitionsfabriker och träningsområden. Israels försvarsstyrkor (IDF) uppgav dock inte att man hade attackerat de terroristpatruller som var direkt ansvariga för raket- och granatbeskjutningen. Trots de omfattande israeliska attackerna rapporterades det inte heller några dödsoffer i Gaza, vilket tyder på att Israel medvetet undvek att döda terrorister.

Fem minuter efter att den sista projektilen hade avfyrats från Gaza tidigt på onsdagsmorgonen uppgav terroristorganisationerna Hamas och Islamiska jihad att man hade ingått en informell vapenvila med Israel. Uppgifterna dementerades kraftigt av flera israeliska ministrar, men en anonym armétalesman som citerades i flera israeliska medier uppgav senare på onsdagsmorgonen att en överenskommelse hade nåtts genom egyptisk medling, enligt vilken Israel inte skulle utföra ytterligare attacker om raket- och granatbeskjutningen mot Israel upphörde.

Det kan tyckas underligt att Hamas och Islamiska jihad plötsligt återupptog raketterrorn mot Israel och sedan lika plötsligt avbröt den igen efter mindre än ett dygn, men händelseförloppet följer samma logik som har varit rådande i konflikten mellan Israel och Gazas terroristorganisationer i över 10 år. Islamiska jihad var under stor press att vedergälla söndagens israeliska attack som dödade tre av dess medlemmar. Det var också denna organisation som började granatbeskjutningen på tisdagsmorgonen. Så småningom anslöt sig även Hamas, som också har varit under stor press att vedergälla de gångna veckornas dödsskjutningar av dussintals av dess medlemmar under den våldsamma återvändarmarschen, och som därför inte hade råd att uppfattas som passiv när Islamiska jihad gick till attack. Tack vare Israels raketvarningssystem, den allmänna tillgången till skyddsrum, samt raketförsvarssystemet Järnkupolen var skadorna i Israel mycket begränsade, vilket drastiskt minskade pressen på israeliska beslutsfattare att gå till attack mot de terrorister som var direkt ansvariga för attackerna. Samtidigt gav attackerna Israel en perfekt förevändning att bomba sedan tidigare identifierade militära mål i Gaza som man annars inte hade kunnat bomba utan att riskera en allvarlig upptrappning. När terroristorganisationernas ledarskap till slut insåg att attackerna mot Israel kostade betydligt mer än de smakade föreslog man en vapenvila. Israels beslutsfattare, som i möjligaste mån försöker bevara status quo i Gaza, motsatte sig inte detta, eftersom skadorna i Israel var så pass begränsade. Och mycket snart återgick situationen till det spända läge som rådde innan våldsutbrottet.

Den israeliska regeringens beslut att inte slå till hårdare mot terroristorganisationerna i Gaza har emellertid kritiserats av många israeler, som menar att terroristerna borde ha tvingas betala ett högre pris för den intensiva raket- och granatbombningen, som tvingade tiotusentals människor att söka sig till skyddsrum under större delen av ett dygn. Både regeringen och IDF har dock försvarat sitt agerande, då man menar att de militära målen som förstördes i de israeliska motattackerna var mycket värdefulla och att detta hade en starkt avskräckande effekt på terroristorganisationernas ledarskap.

Paul Widen

Jerusalem

Omfattande granatbeskjutning från Gaza mot israeliska samhällen

Illustrativ bild på palestinska terrorister med en granatkastare i Gaza.

Omking 25 artillerigranater avfyrades från Gaza mot israeliska samhällen strax efter klockan sju på tisdagsmorgonen. Israels försvarsstyrkor (IDF) uppgav att merparten av projektilerna sköts ner av raketförsvarssystemet Järnkopulen, men minst en av granaterna exploderade på bakgården till ett dagis. Explosionen orsakade materiell skadegörelse, men eftersom attacken utfördes en halvtimme innan dagiset öppnade kom inga människor till skada.

En timme senare avfyrades minst två artillerigranater till, och ytterligare en och en halv timme senare ännu en, men samtliga dessa tre exploderade på öppna fält, utan att orsaka skador. Varje gång som raketalarmet utlöstes sökte sig dock tusentals boende i de berörda israeliska gränssamhällena till skyddsrum. Bombardemanget var den mest omfattande sedan kriget mellan Israel och terroristorganisationen Hamas sommaren 2014.

Nu på den tidiga eftermiddagen har raketlarmet utlösts ytterligare ett antal gånger i flera samhällen i närheten av Gaza. Strax efter klockan 15 lokal tid uppmanades civilbefolkningen i samtliga gränssamhällen att tills vidare hålla sig i närheten av skyddsrum, då man befarar att den palestinska beskjutningen kommer att fortsätta.

Situationen på gränsen till Gaza har varit mycket spänd sedan den palestinska så kallade återvändarmarschen plötsligt upphörde efter de blodiga sammandrabbningarna den 14 maj. Palestinier har dagligen anlagt bränder i Israel genom att fästa brandbomber vid drakar som sedan driver med vinden och landar på den israeliska sidan av gränsen. Vidare har israeliska stridsflygplan vid upprepade tillfällen beskjutits med tunga kulsprutor, vars grovkalibriga kulor i minst två fall har slagit ner i israeliska gränssamhällen. Dessutom har sporadiska infiltrationsförsök utförts av palestinska terrorister, som i några fall även lyckats forcera gränsstaketet innan de tagits till fånga av IDF. I söndags planterades en sprängladdning i en stor avbitartång intill gränsstaketet, som exploderade när den inspekterades på avstånd av israeliska soldater. Israel besvarade attacken genom att gå till angrepp mot en militär installation tillhörande Islamiska jihad. Tre terrorister dödades i den israeliska motattacken. Händelsen sätts nu i samband med morgonens omfattande granatbeskjutning, då den interna pressen inom terroristorganisationer ökar markant efter israeliska attacker som orsakar dödsfall i de egna leden.

Israel har besvarat varje fientligt angrepp med flyganfall och artilleribeskjutning av infrastruktur tillhörande Hamas och Islamiska jihad. Trots att Hamas inblandning i attackerna hittills har varit begränsad har Israel sedan flera år tillbaka en uttalad policy att hålla Gazas främsta terroristorganisation som ytterst ansvarig för alla attacker mot Israel som utgår från området, då Hamas de facto är den styrande makten där sedan snart 11 år tillbaka. Denna policy har tidigare visat sig vara en effektiv motivationsfaktor för Hamas, eftersom man inte har något intresse av att klä skott för attacker utförda av andra terroristorganisationer. Hamas har visat sig vara mycket duktig på att förhindra attacker mot Israel när sådana attacker inte legat i terroristorganisationens intresse. Dagens upprepade granatbeskjutning väcker därför frågetecken kring Hamas vilja att upprätthålla den informella vapenvilan som man ingick med Israel efter kriget sommaren 2014.

Paul Widen

Jerusalem

Segeryra under mörka orosmoln

Israeler tågar genom Damaskusporten under firandet av Jerusalemdagen.

“Nästa år i Jerusalem!” ropade den israeliska sångerskan Netta Barzilai efter att hon i natt kammade hem vinsten i årets Eurovisionsschlagerfestival. I Israel bröt spontana folkfester ut på gator och torg när segern var ett faktum, en seger som genom försynen sammanföll med firandet av Yom Yerushalayim, återföreningen av Jerusalem efter segern i Sexdagarskriget 1967 (enligt den hebreiska kalendern). Feststämningen i Israel är alltså extremt påtaglig så här dagen innan invigningen av USA:s ambassad i Jerusalem, på dagen 70 år efter att staten Israel utropade självständighet (enligt den gregorianska kalendern).

Som bekant är dock inte alla glada över att USA flyttar sin israelambassad från Tel Aviv till Jerusalem. De sedan flera veckor tillbaka pågående massprotesterna i Gaza beräknas öka i omfattning på måndag och sedan nå sin kulmen på tisdag, den dag som palestinier uppmärksammar Yown al-Nakba (“katastrofdagen”). I år sammanfaller dessutom denna dag med den första dagen i den muslimska fastemånaden Ramadan, vilket bidrar ytterligare till den redan högexplosiva stämningen. Israels försvarsstyrkor (IDF) har skickat stora truppförstärkningar till både Gaza och de områden på Västbanken där palestinska demonstrationer planeras.

Situationens allvar illustreras tydligt av två händelser i Gaza de senaste dagarna. Den första händelsen inträffade i fredags när palestinska demonstranter gick till attack mot gränsövergången Kerem Shalom, den enda gränsövergången till Gaza som kan hantera godstrafik. De anlade eldar som dels förstörde ledningar som förser Gaza med elektricitet och gas, och dels förstörde det transportband på vilket all import överförs till Gaza, inklusive all humanitär hjälp. Skadorna på gränsövergången är så omfattande att IDF på lördagen tvingades ta beslutet att stänga den av säkerhetsskäl tills reparationer har kunnat göras, vilka beräknas kosta mer än motsvarande 77 miljoner kronor. Den redan akuta humanitära situationen i Gaza kommer därmed att försvåras ytterligare.

Den andra händelsen infräffade tidigt på lördagskvällen när IDF förstörde en terrortunnel i närheten av gränsövergången Erez. Tunneln var nästan en kilometer lång och upptäcktes precis innan den nådde gränsen mellan Gaza och Israel. Det var den nionde terrortunneln som IDF har upptäckt och förstört de senaste månaderna. Varje tunnel beräknas kosta upp emot motsvarande 25 miljoner kronor. Terroristorganisationen Hamas, som ligger bakom merparten av tunnlarna, har alltså investerat hundratals miljoner kronor i detta projekt som IDF nu systematiskt tillintetgör. En del av förklaringen till varför Hamas ivrigt uppmanar Gazas befolkning att delta i de våldsamma protesterna vid gränsstaketet till Israel är att man helt enkelt är i akut behov av en distraktion från det egna ekomomiska vanstyret. En annan del av förklaringen är att massprotesterna mer och mer ser ut som terroristorganisationens enda kvarvarande redskap i kampen mot Israel.

Utanför sjukhusen i Gaza har stora tält upprättats för att kunna ta hand om det stora antalet skadade demonstranter som väntas under kommande dagar. Den före detta chefen för Israels militära underrättelsetjänst Amos Yadlin har uppgett att situationen inte har varit så här allvarlig sedan i maj 1967, omedelbart innan Sexdagarskriget bröt ut.

Paul Widen

Jerusalem

Massiva israeliska flygräder i Syrien

Israeliska stridsflygplan (foto: IAF)

Strax efter midnatt avfyrades minst 20 raketer från Syrien mot israeliska militärbaser på Golanhöjderna. Israels försvarsstyrkor (IDF) uppger att flera av raketerna sköts ner av raketförsvarssystemet Järnkupolen och beskrev skadorna på sina militärbaser som begränsade. Inga israeliska soldater ska ha skadats i attacken.

Israels svar kom nästan omedelbart och var massivt. Minst 30 militära positioner bombades av israeliska stridsflygplan i vad som beskrivs som det mest omfattande israeliska flyganfallet sedan Yom Kippur-kriget 1973. Vedergällningsattacken pågick i fyra timmar i sträck och riktades mot iranska positioner, då det var styrkor från det iranska republikanska gardet som låg bakom den tidigare raketattacken mot Golanhöjderna. Detta förklarades också av IDF via Twitter, där man samtidigt varnade Syriens armé från att försöka lägga sig i. Syriens luftvärn uppges dock ha öppnat eld på flera håll och ett antal syriska positioner ska därför också ha attackerats av Israel.

Det är oklart hur många dödsoffer som krävdes i de israeliska räderna, men ännu obekräftade uppgifter gör gällande att minst 20 iranska soldater ska ha stupat. Det verkliga antalet dödsoffer är förmodligen mycket högre, med tanke på flygattackernas omfattning.

Israels försvarsminister Avigdor Liberman uppgav på torsdagsmorgonen att nästan samtliga Irans militära tillgångar i Syrien förstördes under den nattliga vedergällningsattacken och att ytterligare iranska raketattacker mot Israel kommer att besvaras med största möjliga styrka. Han betonade att Israel inte har något intresse av ytterligare upptrappning, men att man inte kommer att tolerera några provokationer från Syrien. “Om det regnar på oss kommer det att vara översvämning hos er”, varnade han.

Israels minister för allmän säkerhet preciserade via Twitter Israels position: “Vi kommer inte att tolerera några hot mot norra Israel, vi kommer inte att tveka att slå till mot iranska mål i Syrien och vi kommer att fortsätta att hålla Syrien ansvarigt för alla attacker som utgår från dess territorium. Vi bluffar inte. Vi kommer att kontra Irans terror var som helst, när som helst”.

Den israeliska regeringens beslut att gå till massiv motattack fick under torsdagen oreserverat stöd från de två största oppositionspartierna Yesh Atid och Hamachaneh Hatzioni. Företrädare för de båda partierna upprepade regeringens hållning utan variation: Israel accepterar inte att Iran etablerar sig militärt i Syrien. Även USA uttalade under natten sitt stöd för Israels agerande.

Nattens sammandrabbning mellan Israel och Iran i Syrien kom bara några timmar efter att Israels premiärminister Binyamin Netanyahu höll överläggningar med Rysslands president Vladimir Putin i Moskva. Rysslands omfattande militära närvaro i Syrien innebär att IDF måste koordinera sitt agerande i landet i förväg med sin ryska motpart för att undvika missförstånd och oavsedda sammandrabbningar. “Under samtalet framförde jag vår syn på Irans hemliga kärnarkiv och, naturligtvis, den spända situationen som nu råder”, uppgav Netanyahu efter mötet. “Jag framförde Israels skyldighet och rättighet att försvara sig mot iransk aggression från syriskt territorium. Iranierna deklarerar sin avsikt att attackera oss. De försöker överföra styrkor och vapen dit med det uttalade målet att attackera staten Israel, som en del av sin strategi att förinta staten Israel. Jag sa till president Putin att det är varje stats rättighet, och synnerligen Israels rättighet, att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att försvara sig mot denna aggression. Jag tror att saker framfördes rakt och ärligt, och detta är viktigt”. Det återstår att se hur länge Ryssland kan ge Israel fritt spelrum i Syrien och samtidigt vara militärt allierad med just de militära styrkor som Israel bekämpar.

Paul Widen

Jerusalem

Senaste inläggen
Prenumerera

Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 829349Läsningar totalt:
  • 79Läsningar idag:
  • 672896Besökare totalt:
  • 72Besökare idag:
  • 0Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen