Den terrormisstänkte palestiniern Mohammad Allaan, som har hungerstrejkat i över två månader i protest mot att Israel håller honom i fängsligt förvar utan att väcka åtal, uppges idag ha börjat äta små mängder flytande näringslösning. Hans tillstånd beskrivs som allvarligt men stabilt av läkare vid Barzilai-sjukhuset i Ashkelon. Allaans beslut att häva sin hungerstrejk kom efter att Israels högsta domstol igår tillfälligt upphävde domstolsutslaget att hålla honom frihetsberövad. Hans tillstånd var då så kritiskt att han vårdades i respirator på sjukhusets intensivvårdsavdelning. Senast i söndags avslog emellertid högsta domstolen en begäran av Allaans advokater att upphäva frihetsberövandet, med motiveringen att ”det föreligger inga förändrade omständigheter i motiveringen att hålla Mohammad Allaan frihetsberövad”. Det var först efter att en magnetröntgenundersökning visade att den utdragna hungerstrejken hade orsakat hjärnskador som domstolen tillfälligt upphävde sitt eget domstolsutslag.

Det är ännu oklart hur länge det tillfälliga upphävandet av Allaans frihetsberövande kommer att vara i kraft. Av allt att döma kommer han att fortsätta vårdas på Barzilai-sjukhusets intensivvårdsavdelning under överskådlig tid, men han har precis som övriga patienter rätt att få besök av vem han vill. Hans rum vaktas dock dygnet runt av polis, då man har farhågor att högerextrema israeliska grupper kan ha ett intresse av att skada honom.

Mohammad Allaan, som är 33 år gammal och advokat till yrket, arresterades i november 2014 i sin hemby Einabus på Västbanken. Israels säkerhetstjänst misstänker att han är medlem i den palestinska terroristorganisationen Islamiska jihad och att han har deltagit i planeringen av attacker mot israeliska medborgare. Bevisningen i den här sortens fall inbegriper ofta hemligstämplat material och palestinska källor vars identitet inte får röjas, vilket gör att Israel inte kan väcka åtal utan att avslöja sina arbetsmetoder och informatörer. Därför väljer Israel allt oftare att tillämpa en kontroversiell metod kallad administrativt frihetsberövande, som innebär att personer misstänkta för inblandning i terrorverksamhet kan arresteras och hållas i fängsligt förvar utan att åtal väcks mot dem. Beslutet måste först godkännas av en militärdomstol, men den anhållne har inte rätt att ta del av bevisningen mot honom/henne och kan därför i egentlig mening inte försvara sig. Beslutet kan dock överklagas både till en högre militärdomstol och även till Israels högsta domstol, men i alla fall som hittills drivits så långt har högsta domstolen alltid godtagit säkerhetstjänstens motiveringar. Närmare 400 palestinier sitter idag administrativt frihetsberövade i israeliska fängelser.

Trots att Mohammad Allaan bestrider anklagelsen att han är medlem i Islamiska jihad har terroristorganisationen själv utlovat hämndaktioner om Allaan skulle avlida till följd av sin hungerstrejk. De senaste dagarna har Israel därför placerat ytterligare två raketförsvarsbatterier i södra Israel för att bättre kunna skydda sin befolkning från eventuella raketattacker från Gaza. Under torsdagen utsattes Israel mycket riktigt för raketbeskjutning, men inte från Gaza, utan från Syrien. Fyra raketer slog ner under eftermiddagen, två på Golanhöjderna och två i Galiléen. Det är första gången sedan 1973 som Israel beskjuts av raketer från Syrien. Israels försvarsstyrkor uppger att man betraktar Syrien som formellt ansvarig för raketattackerna, samtidigt som man misstänker att raketerna avfyrades av Islamiska jihad, på anmodan av Iran. Inga människor uppges dock ha skadats. Israel besvarade omedelbart eldgivningen genom att flygbomba och artilleribeskjuta syriska armépositioner. Hittills har minst 14 syriska mål angripits. Motattacken är ovanligt utdragen och har i skrivande stund pågått i flera timmar.

Paul Widen

Jerusalem