”Diplomatisk seger”

Hallel Yaffa Ariel הי״ד

Förra torsdagen knivhöggs en 13-årig israelisk flicka till döds av en palestinsk terrorist i sitt eget sovrum på bosättningen Kiryat Arba, som ligger intill staden Hebron på södra Västbanken. Även en 31-årig säkerhetsvakt knivhöggs svårt innan andra vakter lyckades neutralisera terroristen, som senare dödförklarades. Den mördade flickan hette Hallel Yaffa Ariel.

Samma kväll utförde ytterligare en palestinsk terrorist en knivattack mot israeliska civila, denna gång i kuststaden Netanya. En 40-årig man skadades svårt, medan en 62-årig kvinna skadades lindrigt innan en beväpnad civilperson lyckades avbryta attacken och skjuta ihjäl terroristen.

Våldsupptrappningen fortsatte dagen därpå, då palestinska terrorister öppnade eld mot en israelisk bil söder om Hebron. Den 48-årige tiobarnspappan Michael Mark dödades omedelbart i attacken, medan hans fru skadades svårt. Två av parets barn som också befann sig i bilen skadades lindrigt.

Sent på fredagskvällen avfyrades även två raketer från Gaza mot Israel. En raket slog ner intill ett dagis i samhället Sderot och orsakade omfattande materiella skador, men ingen människa skadades fysiskt i attacken. Den andra raketen slog ner på ett öppet fält.

Även om ingen palestinsk terroristorganisation ännu har tagit på sig ansvaret för någon av attackerna har våldsdåden i vanlig ordning välkomnats av flera palestinska grupperingar. Till och med det brutala mordet på den 13-åriga Hallel Yaffa Ariel lovordades av Fatah, det största och helt dominerande partiet i den palestinska myndigheten (PA). Trots starka internationella påtryckningar har PA:s styrelseordförande Mahmoud Abbas vägrat att fördöma dådet, vilket inte är helt förvånande eftersom han själv tillhör Fatah-partiet.

Våldsupptrappningen har än en gång aktualiserat den antiisraeliska uppviglingen som sprids av palestinska företrädare i tidningar, radio, TV och sociala medier. Denna gång har dock kritiken mot uppviglingen inte bara hörts från Israel och dess allierade, utan också från den så kallade mellanösternkvartetten (FN, USA, Ryssland och EU), som i fredags presenterade sin senaste rapport om fredsprocessen. I detalj beskriver den kritiskt hur palestinska terrorister glorifieras i det palestinska samhället och hur det palestinska ledarskapet antingen aktivt deltar i glorifieringen eller passivt accepterar den utan invändningar. Rapporten riktar visserligen även skarp kritik mot expansionen av israeliska bosättningar på Västbanken, men eftersom Mellanösternkvartetten aldrig tidigare har kritiserat den palestinska uppviglingen på ett så tydligt sätt tolkas rapporten av många bedömare som en diplomatisk seger för Israel. Uppfattningen styrks av att Israels premiärminister Binyamin Netanyahu trots flera reservationer välkomnade rapporten i ovanligt positiva ordalag, medan PA:s ansvarige för fredsförhandlingarna Saeb Erekat riktade hård kritik mot den.

Uttrycket ”diplomatisk seger” visar emellertid hur Netanyahu inte främst ser den palestinska uppviglingen som en akut moralisk skändlighet som kompromisslöst måste bekämpas med alla till buds stående medel, utan mer som en diplomatisk tillgång som kan uttnyttjas för att sätta press på den palestinska myndigheten utan att riskera dess överlevnad. När utbildningsminister Naftali Bennett under det israeliska säkerhetskabinettets extrainsatta möte i lördags kväll krävde drastiska åtgärder för att få ett slut på våldsvågen som nu pågått i över nio månader fick han därför utstå hård kritik. Trots att Bennett påpekade att de metoder som hittills har tillämpats för att stävja våldet bevisligen inte är tillräckligt effektiva var intresset i säkerhetskabinettet obefintligt för de nya åtgärder han föreslog, bland annat ett israeliskt återtagande av militär kontroll i de områden av Västbanken som nu kontrolleras av PA:s säkerhetsstyrkor. Detta skulle nämligen innebära dödsstöten för PA, som därmed helt skulle förlora det ytterst lilla anseende som den alltjämt åtnjuter bland den palestinska befolkningen. En sådan händelseutveckling skulle inte välkomnas av Netanyahu, som till varje pris vill upprätthålla status quo.

Netanyahus enträgna kritik mot PA:s antiisraeliska uppvigling är alltså kanske inte fullt så uppriktig som han försöker låta påskina. Faktum är att Netanyahus övergripande mål är att hålla PA vid liv. Om de åtgärder som krävs för att för att förhindra att fler israeliska barn mördas i sina egna sovrum skulle riskera detta övergripande mål är han således inte intresserad.

Paul Widen

Jerusalem