Högsta domstolen avvaktar om koalitionsavtal

Högsta domstolens ordförande Esther Hayut (t.h.) och hennes kollega Hanan Melcer (t.v.) under tisdagens överläggningar (foto: skärmdump, GPO)

Lite drygt två dygn återstår innan Knesset (Israels parlament) måste informera president Reuven Rivlin om en majoritet av ledamöterna stöder det extremt detaljerade koalitionsavtalet som har utarbetats av de tills nyligen rivaliserande partierna Likud och Kachol Velavan. Teoretiskt sett finns en sådan majoritet, men innan den kan presenteras för presidenten måste Knesset först rösta igenom ett antal lagändringar, då koalitionsavtalet innehåller en mängd klausuler som inte har stöd i nuvarande lagstiftning. De föreslagna lagändringarna saknar motstycke i staten Israels historia och har mött hård kritik, både från den blivande oppositionen och från oberoende organisationer i det israeliska civilsamhället. Högsta domstolen (HD) har därför tagit emot inte mindre än åtta framställanden som ifrågasätter koalitionsavtalets giltighet.

HD har en dubbel roll i Israel, dels som högsta appellationsdomstol (Beit HaMishpat HaEliyon) och dels som domstol i första instans (Beit Mishpat Gavoah Letzedek). Som första instans avgör den exempelvis om myndighetsbeslut är lagliga eller inte, och det var i denna egenskap som HD igår och idag höll överläggningar om lagligheten i koalitionsavtalet. Pga den pågående coronapandemin och de rådande restriktionerna på folksamlingar sändes överläggningarna i direktsändning.

Söndagens överläggningar ägnades åt huruvida den tillförordnade premiärministern Binyamin Netanyahu överhuvudtaget kan utses till ordinarie premiärminister, då åtal väcktes mot honom den 28 januari i tre olika rättsfall. Israelisk lag kräver inte att en sittande premiärminister måste avgå om åtal väcks mot honom/henne, men den är oklar på huruvida en tillförordnad premiärminister mot vilken åtal har väckts kan bilda en ny regering. Måndagens överläggningar ägnades åt de många klausulerna i koalitionsavtalet, vars uttalade syfte är att säkerställa den politiska stabiliteten under hanteringen av coronapandemin, men som kritiker menar begränsar Knessets makt på ett otillbörligt sätt, då avtalet exempelvis föreskriver att i princip alla lagförslag som inte är relaterade till coronakrisen läggs på is i minst sex månader.

Den som hade hoppats på ett omgående avgörande hoppades dock förgäves. Först i slutet av veckan väntas ett domslut i ärendet, men redan idag förklarade domarpanelen (återigen) att den inte kan ta ställning till hypotetiska situationer. De föreslagna lagändringarna är ännu just bara förslag, och HD kan bara ta ställning till existerande lagar. Först efter att de har röstats igenom i Knesset kan alltså HD ta sig an frågan om de strider mot lagen, efter att en ny framställan har gjorts till HD – och efter att den nya koalitionsregeringen har presenterats för president Reuven Rivlin (om allt går som planerat). Att döma av domarnas resonemang under överläggningarna igår och idag är det dock troligt att åtminstone några klausuler i koalitionsavtalet kommer att ogiltigförklaras. Om så sker riskerar hela avtalet att kollapsa, uppger Likud och Kachol Velavan, eftersom varje detalj är avgörande för att säkerställa maktbalansen mellan de båda partierna. Helheten är helt beroende av varje individuell del, hävdar man. Det föreligger alltså en reell risk att koalitionsregeringen som nu är i antågande kan bli mycket kortlivad och att ännu ett nyval kan komma att utlysas inom en snar framtid.

Paul Widen

Jerusalem


Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 209Det här inlägget:
  • 1062336Läsningar totalt:
  • 259Läsningar idag:
  • 869775Besökare totalt:
  • 226Besökare idag:
  • 5Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen