Högsta domstolens bombnedslag

Högsta domstolen i Israel beslutade i måndags att landets inrikesministerium måste erkänna konverteringar till judendomen utförda i Israel inom ramen för reformrörelsen och den konservativa rörelsen, och att dessa konvertiter har rätt till israeliskt medborgarskap.

Beslutet kan ur svensk synvinkel kanske uppfattas som svårbegripligt och irrelevant, men i Israel betraktas det som ett bombnedslag, då det för första gången låter icke-ortodoxa rörelser i Israel svara på den i den judiska staten ständigt aktuella frågan om vem som är att betrakta som judisk för medborgarskapsändamål.

Enligt halakhah (traditionell judisk lag) är man en jude om man är född av en judisk mor, eller om man konverterar till judendomen inom ramen för halakhah. Detta brukar oftast innebära minst ett års studier av halakhah och judiska seder, varefter konvertiten formellt underkastar sig “himmelrikets ok” – dvs förpliktigar sig till halakhah – inför en panel bestående av tre kunniga och religiöst observanta manliga judiska vittnen, oftast – men inte nödvändigtvis – rabbiner. Manliga konvertiter genomgår därefter omskärelse, eller ett symboliskt nålstick om konvertiten redan är omskuren. Det sista steget, för både män och kvinnor, är ett rituellt dop, också detta inför tre kunniga och religiöst observanta manliga judiska vittnen.

Reformrörelsen och den konservativa rörelsen har en mycket begränsad närvaro i Israel, men i den judiska diasporan är de i klar majoritet. Dessa icke-ortodoxa rörelser ställer naturligtvis också krav på potentiella konvertiter, men deras tolkningar av halakhah skiljer sig från den ortodoxa traditionen som är helt dominant i Israel. Israels chefsrabbinat, som är strikt ortodoxt, accepterar därför i princip aldrig dessa konverteringar.

1950 instiftades den så kallade “lagen om återvändande” i Israel, som gav alla världens judar (enligt halakhah) rätt att invandra till Israel och få medborgarskap. 1970 utökades denna lag till att även omfatta alla som har en judisk förälder, en judisk mor- eller farförälder, eller som är gifta med en jude – med undantag av personer som frivilligt har konverterat till en annan religion. Staten Israel erbjuder alltså medborgarskap till personer med judiskt påbrå och/eller som har en nära judisk anhörig, men som inte är judar enligt halakhah. Idag faller mer än 300 000 israeliska medborgare inom denna kategori.

Konvertiter omfattas också av lagen om återvändande. Ursprungligen accepterades enbart halakhiska konverteringar, men även här har lagen successivt utökats till att även omfatta konverteringar utförda inom reformrörelsen och den konservativa rörelsen – men bara om konverteringen utfördes utanför Israel. Det var på denna punkt som måndagens beslut i Högsta domstolen befattade sig med, då den fastslog att landets inrikesministerium måste erkänna konverteringar till judendomen utförda i Israel inom ramen för reformrörelsen och den konservativa rörelsen, och att dessa konvertiter har rätt till israeliskt medborgarskap.

I praktiken omfattar beslutet ytterst få människor, då enbart omkring 40 människor brukar konvertera till judendomen inom reformrörelsen eller den konservativa rörelsen i Israel varje år. Det är även viktigt att poängtera att dessa konvertiter alltjämt inte kommer att betraktas som judar av Israels chefsrabbinat, och därmed inte har rätt att gifta sig i Israel. När de dör får de inte heller begravas på judiska begravningsplatser.

Trots detta har måndagens beslut i Högsta domstolen beskrivits som ett bombnedslag, då det är kulmen på en utdragen rättsprocess som har pågått i över 15 år, under vilken HD har avvaktat att ta ställning i frågan och istället gång på gång uppmanat Knesset (Israels parlament) att avgöra saken. Ett kompromissförslag utarbetades till slut 2018, som i praktiken hade inneburit ett ortodoxt monopol på konverteringar, dock utan att specificera att konverteringarna behövde ske under chefsrabbinatets överinseende. Efter påtryckningar från de ultraortodoxa partierna i Knesset röstades därför förslaget ner, varpå frågan lämnades obesvarad. Även om måndagens HD-beslut kom som en överraskning var det alltså inte på något sätt förhastat, utan ett resultat av att Knesset i över 15 år skjutit frågan på framtiden.

Även om beslutet i praktiken alltså bara påverkar ett mycket litet antal människor har det återaktualliserat en annan känslig fråga i Israel, nämligen den om maktbalansen mellan Knesset och Högsta domstolen. Delar av den israeliska högern, framförallt den religiösa högern, har länge krävt att HD:s makt ska begränsas, då man anser det odemokratiskt när den på detta sätt inkräktar på Knessets mandat att stifta landets lagar. (I just detta fall har HD för sin del påpekat att Knesset hade mer än 15 år på sig att stifta en konverteringslag, men istället valde att sitta på sina händer.) Inför det israeliska valet den 23 mars har därför flera höger- och ultraortodoxa partier utfärdat vallöften om ett lagförslag som skulle innebära att en majoritet av Knesset kan ogiltigförklara ett HD-beslut. Centern och vänstern, men även det strängt sekulära högernationalistiska partiet Yisrael Beitenu, har för sin del välkomnat HD-beslutet och den religiösa pluralism det symboliserar. Detta är alltså inte en enkel höger-vänsterfråga, då en klar majoritet av Israels medborgare är sekulära och många bland dem, oavsett om de sympatiserar med höger- eller vänsterpartier, starkt motsätter sig det ortodoxa religiösa etablissemangets monopol i religionsfrågor. HD-beslutet har därför alla förutsättningar att bli ett av valets främsta “wild cards”: det kommer att både mobilisera och skrämma bort väljare, men inte nödvändigtvis enligt några tydliga partilinjer.

Paul Widen

Jerusalem

Senaste inläggen
Prenumerera
Fyll i fälten nedan, så kommer du att få ett e-postmeddelande när det finns något nytt att läsa på sidorna!

Alla fält måste fyllas i!

Vi kommer att hålla din e-postadress 100% säker och inte förmedla den till annan part.

Arkiv:
Kategorier:
Besöksstatistik
  • 266Det här inlägget:
  • 1188818Läsningar totalt:
  • 4Läsningar idag:
  • 982907Besökare totalt:
  • 4Besökare idag:
  • 0Besökare online nu:
  • 22 maj, 2013Sedan:
Nyheter
Analyser
Krönikor
I marginalen
Meddelanden
Smultronställen